LEDARE: Arnold: Terminatorn som förnyade

I januari slutar Arnold Schwarzenegger som guvernör i Kalifornien. Vald första gången 2003 för republikanerna och omvald 2006 tillåter reglerna honom inte att ställa upp en tredje gång. Och, tyvärr, konstaterade Rysslands president Dmitrij Medvedev häromdagen, han kan inte även om han gärna skulle vilja utnämna Schwarzenegger till den för ögonblicket lediga posten som borgmästare i Moskva. Kroppsbyggaren, skådespelaren och politikern är ju inte rysk medborgare.

På Medvedevs inbjudan hade Schwarzenegger kommit till Moskva i spetsen för en kalifornisk delegation. Syftet var att dryfta samarbete kring den ryske presidentens älsklingsprojekt, att utanför Moskva skapa innovationsstaden "Innograd", en motsvarighet till Kaliforniens Silicon Valley. Där var Medvedev i juni och träffade även Kaliforniens världsbekante guvernör.

I Moskva var Schwarzenegger på sitt vanliga soliga humör.
Han talade om hur han en gång inspirerats av den sovjetiske tyngdlyftaren Jurij Vlasov, stjärna vid Rom-OS 1960, ingenjör, författare - och politiker.
Han talade inför studenter om sin kamp för miljövänlig energi.
Han åkte tunnelbana och fann inga fel under jord - lika lite som ovanför den.

Kalifornien har upplevt med- och motgång sedan sin tillkomst som delstat 1850, i samband med guldruschens invandringsvåg. Invånarantalet är nu inemot 40 miljoner människor, med en ekonomi som platsar bland världens tio största.

Den nuvarande krisen har slagit hårt. Massor med medelklassjobb har försvunnit. Arbetslösheten ligger i USA-toppen.
Detta i en delstat där politiken inte förmått att rätta mun efter matsäck.

I en folkomröstning beslöts 1978 att begränsa fastighetsskatten, som varit en viktig inkomstkälla för kommunerna. Samtidigt bestämdes att det skulle krävas två tredjedels majoritet i delstatsparlamentet i Sacramento för att höja skatten.
Men den offentliga utgiftsökningen har fortsatt. Inklusive groteskt kostsamma åtaganden för statsanställdas pensioner. Med som följd återkommande underskott i Kaliforniens delstatsbudget. Ändå har pengarna inte räckt till infrastrukturen, och till den allmänna skolan, en gång delstatens stolthet.

Schwarzeneggers företrädare röstades bort på en våg av missnöje med brister i elförsörjningen och krisen när internetbubblan sprack. Schwarzenegger hoppades nog att han med sin popularitet och kompromissvilliga framtoning skulle kunna sanera delstatens finanser. Men först fick han nej i parlamentet och sedan i en folkomröstning 2005.
Han gav inte upp. Och nu har partierna enats om en pensionsreform och besparingar i budgeten som ändå skonar skolan, polisen, de fattiga och utsatta barn.

Stjärnglansen har mattats, men som politiker verkar Schwarzenegger få ett gott eftermäle. Hans idéer och hans personlighet var rätt. Hans envishet ledde till reformer vars goda verkningar blir uppenbara först efter honom.
Terminatorn får en uppföljare: Förnyaren.
Såvida den som väljs i guvernörsvalet 2 november inte återfaller i gamla dåliga vanor.

Ledare: Arnold: Terminatorn som förnyade