"Den grekiska statsskulden var låg och stabil fram till 2007 när den internationella finanskrisen slår till" skriver Lars Lundström i GF 17 februari.
Ja, stabil var den, omkring 100 procent av BNP under en rad av år. Men Lars Lundström är nog rätt ensam om att betrakta en statsskuld lika stor som bruttonationalprodukten som låg.
I min förra artikel "Inte heller stater kan leva på lån" i GF 14 februari påminde jag om de svenska problemen med stora statliga budgetunderskott under 1900-talets sista årtionden.
1995 gick mer än var femte krona som svenska staten tog in till att betala räntan på statsskulden. Det krävdes både skattehöjningar och kraftiga besparingar för att komma tillrätta med det svenska budgetunderskottet och statsskulden. Och då var ändå den svenska statsskulden mindre än hälften så hög som den grekiska.
De senaste veckorna har vi upprepade gånger i nyhetsrapporteringen fått höra att 90 procent av grekerna är emot åtstramningarna.
Någon som är förvånande över detta resultat när man i opinionsundersökningar frågar folk om de är för eller emot sänkta pensioner, sänka löner etc.
Grekerna är inte lata
Om frågan i stället gällde vilket som är minst dåligt, åtstramningar eller statsbankrutt, är jag övertygad om att 90 procent inte skulle svara statsbankrutt. Något annat alternativ gives icke.
Att Greklands är konkursmässigt beror inte, som det påstås i vulgärdebatten, på att grekerna är lata och arbetar för lite.
Antalet arbetade timmar per vuxen person är högre i Grekland än i något annat EU-land. Men Greklands ekonomiska problem beror inte heller, som Lars Lundström försöker framställa det, på utländska, främst tyska, banker och politiker.
Den grekiska statsskulden är ett resultat av många års oansvarig ekonomisk politik av grekiska regeringar. Lars Lundström har dock hittat ett korn av sanning när han pekar på den grekiska överklassens skatteflykt och Greklands stora militärutgifter.
Egna underskottspolitiken
Men även detta är inrikespolitiska grekiska frågor som vare sig Angela Merkel eller Deutsche Bank råder över.
Den internationella finanskrisen har förvärrat Greklands skuldproblem, men liksom i Italien är grundorsaken den egna politiken med mångåriga stora budgetunderskott.
I Irland och Spanien däremot liksom i USA är det hushållens skuldsättning som varit grundproblemet.