Att ge stärker civilsamhället
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den som i veckan har öppnat en tidning har förmodligen också blivit påmind om möjligheten att lägga en del av julklappspengarna till välgörande ändamål.
På senare år har biståndsorganisationerna blivit allt skickligare på att locka givare. Dels är det lättare än någonsin att ge pengar, tack vare sms och andra tekniska lösningar.
Dels har många organisationer insett att de kan locka fler givare om de erbjuder någonting som känns konkret. Om man sätter in en hundralapp på ett plusgirokonto är det svårt att veta hur pengarna kommer till användning. Men om man får ett värdebevis i handen där det står att man köpt en get eller adopterat ett område med regnskog blir det genast tydligare vad pengarna ska gå till.
Den nya, smarta taktiken ger resultat. Förra året gav svenskarna 4,9 miljarder kronor till olika insamlingsorganisationer med 90-konto. Det är 300 miljoner mer än året dessförinnan. En stor del ges just i december, samtidigt som julklapparna inhandlas.
I och med att välgörenhetsverksamheten växer, ökar också antalet blufforganisationer, ofta med namn som är förvillande lika de etablerade organisationernas.
Och ibland kan även välkända verksamheter ifrågasättas. Nyligen hamnade Röda korset i blåsväder, efter att en tidigare chef misstänkts för förskingring och avslöjandet om att de högsta cheferna har ovanligt vidlyftiga löner.
Den som är mån om att det som skänkts verkligen når fram bör alltså sålla noggrant bland hjälporganisationerna. Ett bra första kriterium är att välja en organisation med 90-konto. För att få öppna ett 90-konto krävs nämligen att man sysslar med "offentlig insamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål."
För det andra kan man undersöka hur mycket som går bort i administrationskostnader. För att ha 90-konto krävs att maximalt 25 procent av intäkterna går till omkostnader - men vissa klarar sig på betydligt mindre än så.
Det ökade givandet är inte bara bra för mottagarna, det stärker också civilsamhället. I Sverige är vi vana vid att staten står för det sociala skyddsnätet - men de ideella organisationerna visar på motsatsen, att individens bidrag är viktigt.
Därför vore det bra om politikerna kunde stötta trenden, till exempel genom en avdragsrätt för gåvor. Enligt en undersökning som genomförts för tankesmedjan Sektor 3:s räkning hävdar hela 30 procent av svenskarna att de skulle börja ge eller öka sitt givande om det fanns en möjlighet att dra av en del på skatten. Enligt Sektor 3 motsvarar det ungefär 900 000 nya givare.
Den siffran bör tas med en nypa salt. Förmodligen är det fler som påstår att de vill ge pengar än som faktiskt skulle göra det. Men undersökningen visar ändå på att fler vill bidra till att göra världen bättre. En sådan utveckling bör uppmuntras - och inte bara när det är juletid.