Att kryssa mellan två principer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Detta ligger helt i linje med den politik som Alliansen drivit allt sedan den tillträdde vid makten för tre år sedan. Konkurrens är bra eftersom det gynnnar konsumenterna och leder till lägre priser. Trycket på Gotlandstrafiken har enligt många varit alltför högt de senaste somrarna. En konkurrerande färjelinje skulle kunna lösa detta problem.
Enligt Näringsdepartementets tjänstemän kommer den fria konkurrensen leda till att fler människor kan besöka Gotland i framtiden. Idel solsken och förlig vind således, eller?
Riktigt så enkelt är det förstås inte. Lägre biljettpriser kan beslutet möjligtvis leda till men eftersom Gotlands Bolaget, moderbolag till Destination Gotland, redan ingått ett avtal med sin motpart Rikstrafiken om att driva färjetrafik fram till 2015 så kan det konkurrerande kalaset komma att bli kostsamt för skattebetalarna.
Destination Gotland och dess vice vd Maja Horowitz öppnar nämligen för möjligheten att kräva ersättning för de eventuella förluster som kan uppstå om företaget tappar kunder till en framtida konkurrent. Det hela kan röra sig om miljonbelopp, enligt Horowitz.
Förvånande är också uppgifterna om att remissförfarandet inte rört det egentliga frågan om färjetrafik mellan fastlandet och Gotland utan ett undantag för fartyg mellan svensk fastlandshamn och utländsk hamn som går via Gotland. Uppenbarligen har den vanliga remissgången inte skötts på ett tillfredställande sätt på Näringsdepartementet vilket gör att flera inblandade nu mer eller mindre tagits på sängen av beslutet.
I grunden står dock två viktiga Alliansprinciper mot varandra. Dels behovet av ökad konkurrens, dels det berättigade kravet på att hushålla med medborgarnas pengar.
Vilket är viktigast? Jag sätter mina pengar på att det förstnämnda väger tyngst hos makthavarna i Stockholm. Infrastrukturminister Åsa Torstensson vill nog hellre bli ihågkommen som ministern som fixade fler färjor till Gotland än den som "bara" höll extra hårt i skattebetalarnas slantar.