Kulturtidskriften Axess har blivit en blåslampa i ändalykten på Vänstereliten. I veckan avslöjade chefredaktören Johan Lundberg att ett antal välkända vänsterprofiler sysslar med avancerad skatteplanering.
Jan Guillou, Henning Mankell, Liza Marklund och Åsa Lindeborg tjänar alla miljoner på sitt författarskap. Men de betalar inte skatt för dessa inkomster på samma sätt som vanligt folk. I stället har de skapat aktiebolag som hjälper dem att komma undan sociala avgifter och att minska skatten.
Att Jan Guillou och Liza Marklund använde bolag för att slippa skatta för sina inkomster krossar kanske inga illusioner. Däremot var det nog många som blev besvikna över att Åsa Lindeborg, författare och ledarskribent på Aftonbladet, också minimerar sina skatteutgifter.
Lindeborg har till skillnad från de andra en arbetarklassbakgrund. Den har genom den läsvärda självbiografiska boken Mig äger ingen (Atlas 2007) varit grunden i hennes personliga varumärke. Via sin post som kulturchef på Aftonbladet har hon sedan kunnat vara vår tids kanske mest klassiskt marxistiska röst i den offentliga debatten. Men nu måste vi till den bilden lägga att hon är egenföretagare som håller privata inkomster undan skatt.
Johan Lundberg på Axess fick genast kritik för att han slängde in folks privatekonomi i debatten. Men det är faktiskt intressant att de här personerna gör allt de kan för att slippa betala skatt. Det innebär att de inte lever som de lär. Det säger något om de socialistiska idealen om inte ens de deras främsta förespråkare anser sig manade att leva upp till dem.
Är det så att man uttrycker sina långtgående jämlikhetskrav för att döva ett dåligt samvete? Eller anser man sig vara så upplyst att man står över gemene man. Är skatt bara något för andra? Vad hände med devisen "efter var och ens förmåga till var och ens behov?".
Det är inga småslantar som välfärdsstaten går miste om. Under mandatperioden 2006-2010 tjänade Lindeborg mer än fem miljoner kronor. Guillou och Marklund håvade in 57 miljoner var. Mankell toppar listan med 108 miljoner. Om dessa pengar skulle skattats på samma sätt som vi andra betalar skatt hade det kunna bli många nya tjänster i äldreomsorgen.
Att en författare väljer att starta ett bolag och handha sina vinster däri är inget brott. Men det förstör trovärdigheten för den som sedan går ut och kritiserar vanliga löntagare när de också vill ha mer kvar av sin lön.