Det var en vanlig nyhetsartikel. I slutet av september rapporterade Aftonbladets nätupplaga om hur Facebook sparat information om sina användare även efter att användarna loggat ut. Publiceringen skedde i samband med att den sociala nätverkssajten presenterade höstens nyheter - och fokuserade på Facebooks integritetsbrister.
Det ovanliga i sammanhanget var att Aftonbladet nyligen gjort om sin kommentarsfunktion. I somras bestämde sig ett antal mediehus för att sortera undan nättrollen, genom att ta bort sina anonyma kommentarer.
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin tillhörde redaktörerna som tröttnat på rasistiska och sexistiska åsikter under tidningens artiklar. Helin löste problemet genom att låta Aftonbladets läsare kommentera innehållet via sina Facebook-konton. Beslutet var ett naturligt steg: dels i Aftonbladets omfamning av sociala medier, dels i Facebooks ambitioner att bli ett nav på nätet.
Sajterna kommer att styra trafik till varandra. Två stora medieföretag hittade en gemensam, kostnadseffektiv lösning. Därmed uppstod dilemmat att Aftonbladets läsare fick kommentera Facebooks kartläggning av sina användare genom Facebook. Det var en ironisk situation - som visar hur lite vi funderar över nätintegritet, även när vi säger att vi gör just det.
Vad Johannes Gutenberg gjorde för tryckkonsten, har Mark Zuckerberg gjort för tyckarkonsten. Facebooks grundare leder en gigantisk demokratisering av vem som får säga vad till vem. Facebook har på mindre än ett decennium fått 800 miljoner användare och 500 miljoner dagliga inloggningar. I Sverige har 45 procent av befolkningen ett Facebook-konto: användarna är i alla åldrar och sociala nätverkssajter har blivit en samhällsinstitution.
Men den som tror att Facebook enbart handlar om att behålla kontakten med gamla klasskamrater, och bilda stödgrupper åt revolutioner i fjärran länder, framstår som allt mer naiv.
Facebooks uppdaterade affärsidé går i princip ut på att göra sajten till solen vilken Internets viktigaste sajter kretsar runt. Och man är på god väg att lyckas.
I sin nya bok "Storebror på Facebook - integritet och risker på sociala medier" tar författaren och debattören Pär Ström upp en rad faror som ett ogenomtänkt förhållningssätt till Facebook kan leda till.
Ström påpekar att sajtens användare bör känna till hur personliga uppgifter sparas, uppdateringar inte raderas och annonskampanjer baserade på användarinformation blivit en bärande del av framgången. Därutöver berättar författaren om flera svenskar som har förlorat jobbet efter ogenomtänkta Facebook-kommentarer.
Informationskartläggning på Internet är extremt känsligt. Varje användare har ett personligt ansvar för vilken bild av sig själv, och sina anhöriga, man väljer att sprida i sociala medier.
Ändå bör vi önska oss att publicister som Jan Helin funderar ett varv extra över vilken makt media är på väg att lägga i företaget Facebooks händer.