Att vända blad och gå vidare

Politik2010-11-12 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu vänder vi blad och går vidare, sa Kungen. Det är nog ingen djärv gissning att detta blir ett klassiskt uttryck. Ett uttryck som många kommer att använda i olika sammanhang, i trängda lägen.
Jag tänker inte kommentera den upphaussade boken om Kungen. Det är bara tramsigt, alltihopa. Syftet är väl för författarna att få uppmärksamhet och det ställer media upp på. Syftet är väl för förlaget att tjäna pengar, och det ställer media upp på. Bara att tacka och ta emot. Stålar in och ett kändisfejs ut!
Nu när valet är över och Socialdemokraternas förlust har ältats, måste väl kvällspressen hitta nya möjligheter att kränga sina slappa lösnummer. Men efter Kungens smarta presskonferens blåser detta snart över.
Det bästa med den här cirkusen är nog just uttrycket "Nu vänder vi blad och går vidare".

Politiken som försvann
Inte minst är det användbart för Socialdemokratin i ett trängt läge. Att vända blad och gå vidare. Att se framåt. Hur var det nu Owe Törnqvist sjöng: "Så vänder vi på bladet och vad hittar vi väl där, ja vad hittar vi där".
Ja, vad hittar Mona Sahlin och krisgänget där? En ny politik, kanske. Eller återfinner rent av sin politik. Den som försvann så obegripligt mellan sidorna 2008 och 2010.
Hur kan en framgångsrik politik och grundläggande värderingar bara försvinna? Nåja, de grundläggande värderingarna finns kvar, men man tycks inte våga kommunicera dem.
Utan att egentligen protestera låter man moderaterna kidnappa Arbetarpartiet och Sverigedemokraterna yra om Folkhemmet.

Något nytt och ståtligt
Utan dessa åror gick inte skutan att styra, gled med strömmen och slogs sönder i den häftiga valforsen. Nu glider spillrorna vidare.
Frågan är om Sahlin hittar något segel längre ner, ett lugnvatten där resterna kan samlas ihop och tålmodigt fogas samman till något nytt och ståtligt. Där är vi nu.
Forskaren Jenny Andersson skriver i boken "När framtiden redan hänt. Socialdemokratin och folkhemsnostalgin" något som är tänkvärt. Att det finns en säregen inställning till förändring, där den stora bedriften inte finns framför oss utan bakom oss. Ja, däri ligger den stora utmaningen för krisgruppen (S). Att ro iland en politik som människor åter attraheras av.
Folkhemmet sitter djupt i partiet. Ledde till osedvanliga framgångar ända fram till 1976. Kom något tillbaks med Göran Persson. Mona Sahlin kastade av den tunga ryggsäcken. Finns en ny svensk modell som är gripbar, nu när också den Tredje vägen är dödförklarad?

Tändande om framtiden
Den socialdemokratiska idédebatten har under lång tid varit svag. I den mån den finns når den inte ut och engagerar. Den stora medelklassen som breder ut sig är mera intresserad av visioner än man tror. Trött på konsumtionssamhällets förbannelse.
Dock krävs tändande gnistor, genomtänkta utspel av ideologisk karaktär. Miljö, kultur, jämställdhet, solidaritet med den utsatta världen och en inkännande barn- och ungdomspolitik. Men glöm inte LO- och TCO-grupperna.
Det handlar om att vända blad och beskriva en meningsfull framtid.