Sverige har tappat den tidigare tätpositionen vad gäller likvärdighet i skolan.
Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar numera lika stor roll för resultaten som för elever i Tyskland och USA. Det är inte länder som vi ska vara stolta över att jämföra oss med i detta sammanhang.
Vi har under lång tid haft som mål, och varit stolta över, att ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är, ett utbildningsväsende som möjliggjort klassresor och ökat den sociala mobiliteten i vårt samhälle.
Göra sina egna livsval
Idag ser vi att den utvecklingen är bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt. Vi utvecklar därför skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential.
Socialdemokraterna anordnade den 28 mars en hearing i riksdagen för att utveckla skolpolitiken för att ge alla elever samma chans att lyckas i skolan. Där presenterades åtta politiska förslag för en jämlik skola.
1. En sammanhållen skola
Hur ett skolsystem är uppbyggt påverkar hur likvärdigt det är. En sammanhållen skola utan sortering och stängda dörrar är grunden för att skapa en jämlik skola där alla elever når målen. Men på punkt efter punkt förändrar regeringen skolsystemet i motsatt riktning. OECD framhåller att skolsystem som inte sorterar elever utifrån prestationer tidigt i livet är mer likvärdiga. OECD visar också att dörrarna till högre studier ska vara öppna efter gymnasieskolan och framhöll Sverige som ett gott exempel.
Studieklimatet i klassen
Det vill säga, innan regeringen förändrade gymnasieskolan.
2. Resurser efter elevernas behov
Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov.
3. Blandade elevgrupper
Om det i klassen saknas elever som motiveras av sin familj att satsa hårt på studierna så kommer det att påverka studieklimatet i klassen till det sämre. Därför behövs insatser för att skapa blandade skolor och elevgrupper.
4. De bästa lärarna i skolor med störst utmaningar
Det finns inget viktigare för en elevs resultat i skolan än att eleven möter en riktigt bra lärare. Vi vill därför göra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolorna med de största utmaningarna.
5. Investera i förskolan
Barn som gått i en kvalitativ förskola klarar sig bättre i skolan. Vi vill därför stärka förskolans kunskapsuppdrag och investera i kompetensutveckling för förskolans personal. Vårdnadsbidraget bör också avskaffas.
6. Utveckla mottagandet av nyanlända elever
Bristerna i utbildningen för nyanlända elever gör att eleverna inte får likvärdiga möjligheter. Skolan behöver utforma undervisningen i varje ämne så att det passar eleven.
7. Höga positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt
Skolan behöver ha höga positiva förväntningar på alla elever. Skolan behöver också ett mer inkluderande förhållningssätt.
8. Mindre individuellt arbete i skolan
Mer av eget arbete i skolan har lett till såväl lägre generella kunskapsresultat som större skillnader. Eleven och dess föräldrar har fått ta ett för stort ansvar då skolan backat undan.