Även Visby behöver grönområden

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Politik2014-03-14 05:51
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

KRÖNIKA

Det byggs mycket i Visby, men något som är negativt med dagens ”byggboom” och även en del av den framtida planering, är den populära förtätningen. Här gäller det verkligen att tänka till en extra gång om de framtida konsekvenserna innan beslut fattas. Även i en småstad behövs grönområden och nybyggnation i redan hårt exploaterade kvarter ställer direkt till problem. Bland annat när det gäller biltrafik och parkeringsytor.

Just nu känns det lite som en riktig ”sjuka” att leta upp små grönytor i Visby och sedan börja diskutera byggnation på dessa.

Tyvärr sker nästan all nybyggnation av flerfamiljshus i Visbyområdet. Jag skriver tyvärr, för en av förutsättningarna för att orterna utanför Visby ska utvecklas är att det finns tillgång till lägenheter. Bra för äldre som vill lämna sin villa och yngre som vill flytta hemifrån till eget boende, men ändå bo kvar i hembygden.

Något som är positivt i Visbyområdet är att byggnationen på Terra Nova återigen tagit fart och att framför allt unga barnfamiljer upptäckt områdets utmärkta läge med närhet till natur, skola, barnomsorg och kyrka. Påminner om en traditionell socken, men i komprimerad form. Bra att de stora investeringar som tidigare gjorts i bland annat vatten- och avloppsledningar nu blir fullt utnyttjade.

Även byggstarten av bostäder på A 7-fältet ligger i startgroparna och det är glädjande, eftersom det är ett lämpligt exploateringsområde. Förhoppningsvis kan det minska trycket på att ta små grönytor i Visby i anspråk för nybyggnation. Det gamla uttrycket ”grönt är skönt” gäller fortfarande.

I dag ska allt vara stort för att vara lönsamt och få ställer sig frågan om stordriftshysterin alltid är den bästa och framförallt mest lönsamma. Ju större ett företag blir, desto svårare blir det för ledningen att överblicka vad som händer i företaget och på marknaden. Man tappar lätt greppet om helheten.

Dagens stora enheter inom tillverknings- och förädlingsindustri är koncentrerade till några få platser i Sverige eller övriga världen. Resultatet blir att råvaror och färdiga produkter transporteras långa sträckor, vilket ger miljöproblem. Och trots att alla är medvetna om klimatförändringarna som utsläppen av växthusgaser skapar fortsätter de flesta företag att sträva efter större enheter med ännu större behov av transporter.

Men det finns fler baksidor än miljöproblematiken med de allt längre transporterna, något som aktualiserades vid senaste larmet om listeria i smörgåsmat. Listeria, denna för många riskgrupper livsfarliga bakterie.

Genom att förlänga de på förpackningarna angivna hållbarhetstiderna kan livsmedelsindustrin nämligen minska kostnaderna för de dyra transporterna. Och just långa hållbarhetstider i vakuumförpackade livsmedel innebär en ökad risk för bakterietillväxt.

På tal om stordrift, här ett citat från Tidningen Land och lantbrukaren Sven Wiktander: ”På 60-talet kunde en gård överleva på 50 hektar, det är ingenting idag.

Dagens enorma jordbruksmaskiner som kostar ett par tre miljoner kräver stora arealer för att vara lönsamma”.

Hm, ska gårdens arealer utökas efter maskinernas storlek?