En Sverigedemokratisk nämndeman är nu avstängd från tjänstgöring i tingsrätten i Göteborg efter rasistiska uttalanden. En anmärkningsvärd kommentar från mannen var att han inte är Sverigedemokrat i rätten. Tyvärr sitter han i rätten just för att han är politiskt utnämnd av Sverigedemokraterna. Fallet belyser återigen problematiken och det olämpliga i att ha politiskt tillsatta nämndemän i våra domstolar. Nämndemännes roll är att föra in sunt förnuft i rättsprocessen. Ett medlemskap i ett politiskt parti är uppenbarligen ingen garant för sunt förnuft och därmed inget vidare mått för lämplighet som nämndeman.
2008 genomfördes en reform med syfte att modernisera rättegångsproceduren. Reformen innebär att den huvudsakliga juridiska prövningen sker i tingsrätten, vilket innebär att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Tingsrättens roll har därmed förstärks.Detta gör det extra viktigt att upprätthålla en hög kvalitet i rättssäkerhetssynpunkt i denna instans. Den politiska utnämningsmetodiken kan därför ifrågasättas. Eftersom de politiska utnämningarna ofta gäller personer som har andra uppdrag uppstår också jävssituationer i onödan. I den stora narkotikarättegången på Gotland 2012 uppgick endast advokatkostnaderna till 5,3 miljoner kr och för den stora rättegången i Södertälje mot ett gängnätverk slutade notan på 300 miljoner kr. Det är provocerande vad denna jävsproblematik har kostat skattebetalarna och det mänskliga lidande som rättegångar som tvingats tagits om inneburit.
Avsikten med politisk tillsättning är också är att få en allsidig sammansättning av nämndemän. Enligt Svenska Dagbladet uppgick medelåldern 2012 till 57,8 år. Det är en anmärkningsvärd hög medelålder. De politiska utnämningarna bidrar inte längre till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättskipningen och har därför spelat ut sin roll.
En lämplig åtgärd är att snarast avpolitisera domstolarna och göra Domstolsverket ansvarigt att hitta lämpliga nämndemän. För det andra bör andelen nämndemän i tingsrätten ses över. Idag består rätten av en juristdomare och två nämndemän medan nästa instans hovrätten består av tre juristdomare och två nämndemän. En omfördelning till två domare och en nämndeman innebär sannolikt en ökad kostnad men också en effektivare användning av skattemedel. Rättssäkerheten måste prioriteras även om det kostar.