B7 ett spännande ö-samarbete
Gör vi inget, så tar det 51 år innan mammor och pappor tar ut lika mycket av föräldraledigheten. Vi måste öka jämställdheten, tycker Hanna Westerén.
Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inom B7 sker redan idag flera fruktbara och spännande projekt, bland annat inom miljöområdet, men jag tror att B7 har en potential att kunna göra ännu mer tillsammans.
Ekoturism på öarna
Därför gjorde jag det som jag före resan hade hoppats kunna "sjösätta", nämligen att på allvar försöka få till stånd ett gemensamt projekt inom turism, och då helst inom ekoturism (denna underutvecklade sektor!). Uppdraget är lämnat och jag ser med spänning fram emot utvecklingen!
Väl hemkommen från Dagö, hade jag förmånen att tillbringa en eftermiddag tillsammans med Hemse PRO, för att diskutera bland annat trygghetsboende. Ett givande möte, som gav mig lite mer i bagaget inför kommande år i Socialnämnden.
Frågan om Fixar-Malte väcktes också i samband med mötet och jag kunde då ge beskedet att frågan kommer att diskuteras under nästa år; inte minst ur ett hälsofrämjande perspektiv. Kommunfullmäktige gick av stapeln i måndags; en stundvis riktigt debattglad församling. Själv debatterade jag främst två frågor - det ökade beroendet av försörjningsstöd samt avskaffandet av vårdnadsbidrag.
Socialbidrag
Ifråga om det förstnämnda kan jag försäkra den som ännu undrar, att jag tillsammans med den nya socialnämnden självfallet kommer att göra vad som står i vår makt för att bryta trenden av ökat försörjningsstödsberoende.
Men, det förtjänar alltid att sägas, att det finns gränser för vad en enskild kommun kan göra när så väl regering som riksdag arbetar i motsatt riktning och försätter allt fler människor i en sits, där den enda tänkbara försörjningen är just försörjningsstöd.
När det gäller vårdnadsbidraget är jag uppriktigt glad att Gotlands kommun äntligen blivit av med detta otyg, som bidrar till bakåtkliv ifråga om så väl jämställdhet som integration. Föräldraförsäkringen ska vara rättvis; om vi vill uppmuntra föräldrar att vara hemma ännu längre med sina barn, så ska det alternativet vara tillgängligt för alla föräldrar. Så är inte fallet med vårdnadsbidraget.
I anslutning till raderna om vårdnadsbidraget, kan det vara på sin plats att nämna något om hur det är bevänt med jämställdheten.
Fler pappalediga
TCO har kartlagt hur långt Sverige har kvar till ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Om vi håller samma takt som idag, är vi i mål om 51 år.
Med andra ord behöver vi intensifiera arbetet kring jämställdhet, inte utföra konstgjord andning på familjepolitiken med så kallade jämställdhetsbonusar (för övrigt tydligen så pass obegripligt utformade att många småbarnsföräldrar stupar redan vid blankettifyllnaden!) och vårdnadsbidrag. Trevlig andra advent på er!