Balkan: Pusselbitar och skärvor
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Natos inbjudan, vid toppmötet i Bukarest, till Kroatien och Albanien att bli medlemmar, är ett exempel på hur man vill ha det.
Exempel på hur man inte vill ha det är Makedonien, som stoppades av Grekland. I stället för pusselbit riskerar nu Makedonien att bli en vass skärva som destabiliserar både sig självt och omgivningen.
Det blir, säger Grekland, heller inget medlemskap i EU förrän Makedonien kallar sig något som markerar tydlig åtskillnad till det grekiska Makedonien. Det behövs en bestämning, såsom "Norra", "Övre" eller "Nya".
- Vi kan inte acceptera detta, säger Andrej Lepavtsov, 36, ingenjör till utbildningen och rådgivare åt Makedoniens premiärminister Nikola Gruevski.
Lepavtsov befann sig i Stockholm samtidigt som hans regering i Bukarest fick det negativa beskedet vid Nato-mötet.
Acceptabelt för Makedonien skulle vara "Republiken Makedonien (Skopje)", ett förslag från den FN-medlare som länge arbetat med frågan. Skopje är Makedoniens huvudstad. Fast detta duger alltså inte för Grekland. Desto mindre som Makedonien vill att alla andra än Grekland skulle kunna använda "Republiken Makedonien".
Det gör redan drygt 120 länder, bland dem Sverige. Fast talar vi om landet med någon annan säger vi Forna jugoslaviska republiken Makedonien, FYROM med den engelska förkortningen. Med det provisoriska namnet beviljades 1993 Makedonien inträde i FN. Två år senare ingick Grekland och Makedonien ett avtal i vilket de lovade verka för varandras fred och välfärd - och för en lösning på namnfrågan. Det sista alltså ännu utan resultat.
I Stockholm deltog Andrej Lepavtsov i ett möte arrangerat av den moderaterna närstående Jarl Hjalmarson-stiftelsen, med företrädare för partier på "västra Balkan" - varmed menas Albanien och staterna i före detta Jugoslavien. Lepavtsov säger att partikollegerna från de andra länderna gav Makedonien mycket stöd. Han ser även vänner i Sveriges regering.
Men vad hjälper det när varje land som likt Grekland är inne i Nato eller EU har rätt att inlägga veto mot en ny medlem? Tröst för stunden är att USA sluter ett separat försvarsavtal. Det är motiverat, eftersom lilla Makedonien satsat på att vara en god bundsförvant, med trupp inte bara i Afghanistan utan även i Irak. Det större Grekland är långt viktigare för USA, men deras relation är minst sagt komplicerad, ibland rent fientlig. Som nu när USA lade press på Grekland att släppa in Makedonien i Nato under namnet FYROM.
Grekland satte alltså ned foten, kanske av rädsla för att "Republiken Makedonien" annars blir så etablerat att Grekland till sist står ensamt mot hela världen. Och därmed känner sig sårat, bestulet och hotat i sin nationella identitet.
Det tycks vara något liknande med Makedonien. Problemet, säger Andrej Lepavtsov, är att grekernas förslag har dolda klausuler. Syftet skulle vara att tränga ut bruket av "makedonsk".
Det ordet är tydligen inte bara en utbytbar etikett. Utan det känner man sig berövad sin identitet, och vad händer då i skört land som grannarna velat åt? Namnstriden kan kallas en småsak, jämfört med andra utmaningar för Nato och EU. Men småsaker på Balkan har en tendens att växa i betydelse, att söndra.
Som när i Bukarest Frankrikes president Nicolas Sarkozy förklarade sig solidarisk med Grekland, som även stöds av Italien, Spanien och Tyskland. Turkiet är den enda av Europas Nato-stormakter som likt USA tycker att FYROM kan släppas in, utan namnbytesvillkor.