Barnfattigdom i Sverige. Barnfattigdom på Gotland. Oroväckande siffror publiceras nu om barns situation. Rädda Barnen har under många år belyst vad man kallar barnfattigdomen i Sverige.
Man studsar till inför detta begrepp när det tillämpas i Sverige, ett av världens mest välmående länder enligt annan statistik. Begreppet barnfattigdom känns fel, därför att det för tanken fel. Fattigdomsbegreppet urholkas om det tillämpas på barn i Sverige.
Den verkliga fattigdomen finns på andra håll i världen. I Europa i ett land som Moldavien. I Afrika i ett land som Mali. I Asien Afghanistan och Burma. Och så förstås Haiti. Där handlar det om fattigdom som en daglig kamp för överlevnad, en kamp mot sjukdomar, en kamp för att få tillgång till skola, en kamp mot hårt arbete. Världsbankens fattigdomsindex är att ha tillgång till mindre än två dollar per dag.
Ekonomisk utsatthet
Den relevanta benämningen i Sverige bör vara ekonomisk utsatthet. Den finns i varje kommun, så ock på Gotland. Det är detta som Rädda Barnens studie handlar om, även om man envisas med att tala om barnfattigdom. Men fattigdom väcker förstås större uppmärksamhet.
Fattigdomsindex i studien är två: låg inkomststandard respektive socialbidrag. Men det finns också andra dimensioner av "fattigdom": utanförskap, sårbar position i samhället, begränsade handlingsmöjligheter. Det talas om svårigheter att få ekonomin att gå ihop och att man saknar kontantmarginal. Dessutom har inkomstklyftorna vidgats.
Bistra fakta i välfärdssamhället efter nedmontering av människors trygghet under senare år. Det drabbar barnen.
Hur ser det då ut i Sverige utifrån dessa förutsättningar? Medeltalet för det år som redovisas (2008) är att 11,5 procent av barn i Sverige är fattiga (cirka 220 000), en uppgång med en knapp procentenhet sedan 2007. Gotland ligger på medel (10,7), med en liten uppgång.
Barn med ensamförälder
Värst är det i Malmö (31,1) och än värre i stadsdelen Rosengård (61,5). Bäst i rikemanskommunerna Täby och Danderyd (3,4 respektive 3,7).
Den mest utsatta gruppen barn finns i familjer med utländsk bakgrund (30). Där är fattigdomen fem gånger större än i en svensk familj. Den andra utsatta gruppen är barn med ensamförälder (25), där utsattheten har ökat kraftigt under senare år. Kombineras dessa två grupper, ja då stiger siffran till 49 procent barn som benämns fattiga. Av dessa siffror förstår man att fattigdomen är relativ. Även om inte fattigdomen i Sverige på något sätt kan jämföras med utvecklingsländer, kan livet ändå te sig svårt. Det leder ofta till diskriminering, mobbning och sämre hälsa. Dessutom blir det svårt att hålla jämna steg med kompisarna som har råd med märkeskläder, resor, mobil och häftig fritidsutrustning.
1 200 barn på Gotland
Antalet barn som omfattas av det som benämns barnfattigdom är cirka 1 200 på Gotland. Något som skola och sociala myndigheter bör vara medvetna om. Det känns angeläget att politikerna nu diskuterar detta för att försäkra sig om att barn inte kommer i kläm.