Ledare: Bästa möjliga budgeten

Politik2005-06-23 06:00
Håkan Ericsson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Debatten om budgetramarna för 2006 visade på det ansvarstagande för välfärden och vad den kostar, som den styrande majoriteten med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet stod för. Medan den borgerliga oppositionen motsatte sig höjningen av skatten och istället ville genomföra ytterligare hårdare nedskärningar inom sjukvården, äldreomsorgen, skolan och räddningstjänsten. Och de borgerliga ville inte bygga ut kollektivtrafiken, som är så viktig för landsbygden, kvinnorna, som är de som åker buss mest och för miljön.
Det här är den bästa möjliga budgeten, menade vänsterns Brittis Benzler. Att höja skatten är inte bra, men alternativet att skära ner ännu mer på skolarna, lägga ner kulturskolan eller Lövsta och andra skarpa åtgärder som skulle behövas, vore värre.
Många vittnade om den trötthet och ökande sjuktal som är effekten av de ständiga besparingarna i kommunen. Nästan varje åtgärd som föreslås, blir det folkliga protester emot. Den tredje ambulansen och andra förslag har folkopinion tvingat tillbaka. Det är i detta lägga orealistiskt att kunna spara bort ytterligare 40 miljoner kronor som de borgerliga föreslår, utöver de 35 miljoner som återstår av det treåriga strukturbetinget. För att säkra välfärden höjer den styrande majoriteten skatten.
På moderaterna lät det som om skattehöjningen skulle drabba alla gotlänningar så förskräckligt, att de skulle tvingas gå från hus och hem. Så är det naturligtvis inte. För de flesta gotlänningarna handlar det om 80-100 kronor i månaden i höjd kommunalskatt. För höginkomsttagarna om kanske 200 kronor i månaden. För de knappa 40 miljoner kronor som detta ger går det att rädda standarden någorlunda inom skolan, där de stora kullarna nu rusar in på gymnasieskolan och kräver extra resurser. Och det kan lindra trycket mot sjukvården, som ska operera bort alla köer så vårdgarantin klaras. Och det kan bidra till en anständig äldreomsorg och ge oss en trygg räddningstjänst. Och det räcker till att förstärka fritidsgårdarna, som är så viktiga för våra ungdomar.
Egentligen står de borgerlig helt tomhänta när de säger nej till skattehöjningen. De har inga fler idéer än majoriteten på hur de ska spara och effektivisera den kommunala verksamheten. Och de har ännu mindra politiskt mod att genomföra tuffa nedskärningar, som krävs för att klara ekonomin utan skattehöjning. Höjer man inte skatten men vill ha bra standard, så måste avgifterna höjas istället. Är det rättvisare att det införs en massa nya avgifter inom sjukvården, äldreomsorg, kulturen och idrotten? I valet mellan höga avgifter och låg skatt eller hög skatt och låga avgifter så är det sista mest rättvist.
Fullmäktigedebatten om nästa års budget visade en majoritet som tog ansvar för välfärden och skapar en realistisk kostnadstäckning, med en skattehöjning. De borgerlig sa nej till skattehöjningen och satsningen på kollektivtrafiken och står tomhänta på var de ska skära ner för att klara ekonomin. Vad ska de borgerliga ta bort och vilka avgifter ska de höja?