Bättre folkhälsa en valfråga
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Förutom att de kraftigt överviktiga redan av fetman har svårt att klara sig själva, så blir följderna ledproblem och hjärtproblem, diabetes som leder till cirkulationsproblem och synproblem.
Samhället reagerar på något sätt mot arbetsskador, drogproblem och trafikolyckor. I fråga om den livsfarliga övervikten sägs inte mycket. När får vi se landets statsminister, sjukvårdsminister och folkhälsominister utmana svenska folket i att gå ned i vikt.
Dansskolor och gym
När får vi se en kommunal tävling i hälsa ledd av kommunalråden.
Utlys en tävling om hundra eller tusen frikort på dansskolor och gym bland alla som minskat sin vikt med tio procent. Det borde vara en god investering, som skulle spara pengar inom sjukvården.
För en tid sedan var jag på fest, en bit ifrån mig satt en gäst som svällde utöver alla normala gränser, med stor möda kunde hon förflytta sig till den framdukade buffén.
Vi möttes vid brödet, medan vissa nöjde sig med bara bröd tog hon lika mycket smör som bröd och flera portioner.
För matmissbrukare räcker det inte med vänliga förmaningar.
Jag vet inte hur galenskapen förhindras, men det är alldeles orimligt att självdestruktivt beteende får ta sjukvårdsresurser i anspråk, då arbetande medborgare måste vänta länge på operationer av utslitna höfter.
Det är inte acceptabelt att överfeta ungdomar får tulla på pensionspengarna, när de som lagt hela livet i produktionens tjänst får leva på småslantar.
På badstränder denna sommar har jag mött människor i de nedre tonåren vars bukfett hängt som en tjock läpp utanför byxlinningen.
Livslång invaliditet
Då min vän - du som inte klarar av att se bilder på vackra kroppar - då handlar det inte om skönhetsideal, utan då är det fråga om när diabetessjukdomen får följder som amputerad tå, fot eller ben med livslång invaliditet. Eller när ögonen skadas, så att blindhet så småningom blir ett faktum.
Det finns undersökningar som visar att högst 10 procent av ungdomarna äter nyttig mat, som rotfrukter, grönsaker, fisk och frukt. Det finns forskare som belägger att personer med koncentrationsproblem saknar viktiga fettsyror i hjärnan. De fettsyrorna finns bland annat i fisk.
När dessa patienter ätit fiskolja en kortare tid uppvisar prover rätt fettsyrebalans i hjärnan och problemen med koncentration avtog påtagligt och förmågan till inlärning ökade märkbart. De viktiga fettsyrorna (bland annat omega-3) finns inte snabbmat, chips och godis.
Det finns undersökningar som visar att endast 20 procent av ungdomarna rör sig en timma om dagen på ett nyttigt sätt, det vill säga så pass intensivt att man blir lite varm av ansträngningen.
Barns framtida livskvalitet?
Vilket ansvar har föräldrar för barns framtida livskvalitet? Är det inte bäst att ta striden redan idag vid frukostbordet?
När tar politiken ansvar för en tuff folkhälsokampanj, där man talar om de problem som väntar i lättjans och bekvämlighetens spår.
Är inte ungdomarna värda ett bättre öde än dåsa i soffan, än att äta dyrt och dåligt än att inte hänga med i skolan samtidigt som de får dålig hälsa.
Vem vågar lyfta in detta folkhälsoperspektiv i kommande valrörelse?