Vi har nu haft mandatperiodens sista utskottssammanträde i Socialutskottet. Där fick vi socialdemokrater glädjande nog som sista ärende majoritet för ett förslag, som tidigare blivit avslaget i Justitieutskottet. Vi vill se över hur preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn tas bort. Förvisso ser vi positivt på de insatser som redan görs för att skydda barn mot sexuell exploatering, övergrepp och människohandel. Men vi anser från S, MP och V i utskottet att fler åtgärder kan behövas.
Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid. Dessutom ska den som har begått grova övergrepp mot ett barn kunna straffas för detta – även efter lång tid.
Mot detta reserverade sig M, FP, C och KD. Det gjorde mig mycket förvånad. Varför kunde man inte ansluta sig till det? För mig är det tydligt att det finns starka skäl för att ändra på preskriptionstiden av sexualbrott mot barn. Preskriptionstid innebär att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut.
Det kan jag tycka är tragiskt då det gäller brott mot barn som i många fall befinner sig i en beroendeställning till vuxenvärlden. Jag ser vårt förslag som en tydlig förstärkning av regeringens skrivelse ”Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige.”
Däremot fick vi i oppositionen inte stöd för ett förslag som klart hade stärkt barns rättigheter, nämligen att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Det får vi återkomma till när vi förhoppningsvis, efter en valvinst, kan gå i mål med ett förslag som verkligen skulle stärka barns rättigheter oavsett bakgrund och ursprung.
Jag vill önska alla läsare en riktig skön fortsättning på helgen och en skön, trevlig och fin midsommarafton och -helg den kommande veckan.