Svar till Meit Fohlin "Svensk skola blir allt mindre likvärdig" GT den 22/6 2012.
Jag stödjer helt din analys av utvecklingen i svensk skola. Trots stöd av all vedertagen forskning och bättre pedagogiska insikter hos många lärare tillåter skolan idag, att god pedagogik raseras för att få en snabb måluppfyllelse av lätt mätbara resultat.
Förenklat budskap
Bakom denna obegåvade utveckling ligger en major utan pedagogisk erfarenhet, som hittat ett spår till allmänheten via några enkla mantran, som tar ifrån skolan många av dess kvalitéer och som i hög grad för tankarna till religiösa sekter, som med förenklade budskap når och duperar sina anhängare till stor skada.
Bakom ligger också en tyst opposition, en oförmåga hos lärarutbildningen att implementera forskningsresultat bland lärarstudenterna och en lärarkår, som helt tycks ha förlorat självförtroende och förmåga att säga ifrån.
Plånbok och bakgrund styr
Skolan har blivit allt mindre likvärdig och grundplåtar till den utvecklingen är friskolereformen från början av 90-talet och kommunaliseringen från samma tid.
Skolans så viktiga och tidigare så framgångsrika kompensatoriska uppdrag ges idag ringa värde och det blir alltmer uppenbart, att föräldrars plånbok och elevers bakgrund tillåts styra skolan mot en utveckling, som gör alla till förlorare.
Den kunskapssyn som förespråkas blir allt snävare. I ivern att konkretisera mål tar man ifrån barnen ett kontinuerligt lärande i den bildningsresa, som all utbildning borde få vara.
Mätbara ytliga kunskaper
Idag accentueras detta av en bedömningshysteri av det enkelt mätbara för att få underlag till ett betygssystem, som i det närmaste är en kopia av det vi hade från stort A till C vid förra sekelskiftet. När kunskapen begränsas till det lätt mätbara styrs den mot faktakunskaper.
När kunskap regleras utifrån ett kontrollperspektiv styrs den mot kvantitativa och ytliga kunskaper medan verkliga, mer bestående, kvalitativa och djupa kunskaper hämmas.