Behöver fullmäktige 71 ledamöter?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men innan man kommit så långt hade man efter inledande information och utdelningsceremonier, börjat diskutera den fördjupade översiktsplanen för Visby-området. Och då i synnerhet byggnationen invid Hällarnas vara eller icke vara. Talarlistan begränsade sig till ett ytterst litet fåtal av de församlade ledamöterna - och då med markant övervikt från en pratglad miljöpartist. När vikarierande fullmäktigeordföranden Hans Klintbom med tydlig men trött stämma så småningom redovisade att man nu hade kommit till beslutsläge, efter 16 inlägg och 17 repliker, föll klubban efter votering och beslut. Ett beslut vars resultat alla kände till redan innan man åkte hemifrån. Majoritetens förslag gick igenom med den förväntade udda rösten.
Då var klockan redan 16.20 och det blev stor rörelse i lokalen. För nu var det dags för många ersättare och ordinarie att byta plats av olika anledningar. En icke ringa del av de folkvalda valde nu att kliva av. Om man som jag satt vid dörren fick man höra flera skäl för att avvika.
När så ersättarna vederbörligen annonserats och kommit på sina platser avverkades de återstående 24 ärendena på dagordningen i snabb takt. Många frågor av största intresse för kommunens innevånare och kunder förorsakade inte på långa vägar samma meningsutbyte och ifrågasättande från talarstolen som knivkastningen om Hällarnas utbyggnad. Det gällde dock för de kvarvarande församlade att trots avtagande syremängd i lokalen bibehålla skärpan. Kolla av hur riktkarlen eller riktkvinnan i det egna partiet svarade vid votering. Man ville ju inte svara fel och göra en omedveten "Gislestamare".
Frågan man då som åhörare allt oftare ställer sig; är det verkligen nödvändigt att det ska behövas 171 ledamöter för att vidimera, vad som redan välbemannade och förhoppningsvis välinformerade specialnämnder och kommunstyrelse redan beslutat?
Ja - jag vet att argumentet oftast är att vi på Gotland inte har något landsting. Men det ska vi nog enbart vara glada för. Allt fler kommuner i landet tackar sin lyckliga stjärna, att man nu kanske kan bli av med sina självgående och dyrbara förvaltningskolosser, när det bildas större regioner. Antalet visiter i talarstolen ska inte vara avgörande hör jag ett avgående kommunalråd invända. Nej - men nog vore det väl intressant att även få höra, om övriga som återfinns bakom frontfigurerna i respektive partier, har någon egen åsikt.
En ledamot i fullmäktige per 1 000 innevånare borde kunna vara ett riktmärke. Och då är det inte svårt att räkna ut att det borde gott och väl räcka med 61 ledamöter i Gotlands kommunfullmäktige. I väntan på att den stora inflyttarboomen ska infinna sig.
Det skulle säkert även innebära att debattens innehåll och genomförande skulle få ett lyft.
Bland dagens aktiva politiker finns det några som man gärna lyssnar till i debatten och inte kopplar in örats smalbandsfilter och hellre skalar en av Suderbys snabbt förbrukade clementiner. Rödén, Hoffstedt, Björkman, Thomsson och Benzler för att nämna några. Dessa och ytterligare 56 välformulerade och engagerade politiker av samma kaliber borde räcka. Summa 61 folkvalda. Gärna invalda via personkryss. En sådan församling skulle nog vare sig försämra besluten eller reducera kvalitén på framtidens kommunala demokrati.