Det gör ont när bubblor brister. Den svenska bostadsmarknaden kan stå inför ett bryskt uppvaknande. Signalerna är fortsatt svårtolkade och expertisen oenig. Bubblan syns först om den försvinner.
Men efter torsdagens räntebesked från Riksbanken finns en rad frågetecken som bör rätas ut. De svenska hushållen blir allt mer skuldsatta och skulderna växer snabbare än inkomsterna. Det senaste decenniet har värdeutvecklingen på bostäder varit exceptionell.
Bostadsmarknaden slog i botten efter fastighetskrisen i mitten av 1990-talet. Därefter har bostäder i områden med positiv befolkningsökning kontinuerligt ökat i värde: Under perioden 2000-2010 ökade priset för en genomsnittlig svensk villa med 72 procent. Motsvarande siffra för bostadsrätter var 153 procent.
Framtidsoptimismen har påverkat fler områden än storstadsregionerna. Även i universitetsstäder och lokala tillväxtorter har köpet av en villa eller bostadsrätt varit lönsam.
Bostadsinvesteringen som gav omedelbar återkastning blev en självklarhet.
Därefter kom skakningen på nedre däck. Förra året sjönk priserna och marknaden spår fortsatt stagnation. Mäklarna lockar med reducerade avgifter och gratis parkeringsplatser. Objekt som såldes innan visning för några år sedan, återkommer vecka efter vecka i bostadsbilagorna. Nybyggnationen av småhus har stannat upp.
Blir konjunkturdämpningen långvarig kan dess konsekvenser bli kännbara. Framgångsrika bostadsaffärer har gett normalinkomsttagaren möjlighet att bygga en buffert.
Bostaden har gått från att vara en social rättighet till en form av spekulation. Det privata ägandet har stimulerats. Ränteläget är fortsatt rekordlågt.
Politiska reformer som rot-avdraget fungerar som ett sätt för låntagaren att öka värdet på bostaden med hjälp av skattelättnader.
Rot har utvecklats till en folkrörelse - varje helg fylls byggmarknaderna med kunder som belånat sig för att bygga ut kök och badrum. Hemmarenovering är tv-underhållning. Renoveringarna anses vara säkra, långsiktiga investeringar. Och farorna med bostadsspekulation ska inte överdrivas. Många svenskar har en glömd sparbuffert i form av ärvda fritidshus.
Bomarknadens ekonomiska förlorare är fortfarande hyresgäster som inte kunnat ta del av prisuppgången. Däremot bör finansminister Anders Borg känna en stigande oro inför att utlåningen till bostäder har ökat med 32 procent sedan finanskrisens utbrott 2008.
Låneökningen varierar från 15 procent i Norrbotten till 38 i Stockholm - men snittet på 28 procent utanför storstadsområdena visar att skuldsättningen kan bli ett nationellt problem. Brister bubblan lär Borgs popularitet falla med bostadspriserna.