KRÖNIKA
Så kom då den oåterkalleliga dagen, lika vemodig varje år. Dagen då det är dags att tvätta strandfilten och stuva undan den till nästa sommar. Den är lite sliten och borde ersättas med en ny med fräscha färger, men man gör sig inte av med en kär gammal vän hur som helst. Många minnen av soliga stranddagar finns i den urblekta blåvita filten. Så den får hänga med nästa sommar igen.
Nu river blåsten i trädkronorna, sjön går hög, regnskurarna avlöser varandra och gässen drar kacklande söderut. Det är bara att inse verkligheten, strandlivet är över för den här säsongen. Men ni vet, det kommer alltid en ny sommar och planeringen för den har så smått börjat.
På senhöstarna kan ett riktigt spännande skådespel beskådas i de gotländska kustnära skogarna. Det är havsöringarna som går upp i bäckarna för att leka och i Ardre har vi en sådan bäck precis i närheten av bostaden. Fantastiskt att se stora fiskar två kilometer från stranden mitt i skogen. Genom många ideella arbetstimmar har medlemmarna i Östra Gotlands fiskevårdsförbund anlagt och förbättrat lekbäddar i vattendragen. Ett arbete som förhoppningsvis ger resultat på lång sikt.
Men just nu känns det väldigt oroligt och frågan är om det blir något skådespel i november. Många bäckar är nämligen helt uttorkade efter årets torrsommar och i min lilla favoritfors finns inte en droppe vatten. Det lär behövas väldigt mycket regn under oktober, för snart är fiskarna på plats vid stranden och vill upp i bäckarna för att leka. Håller tummarna!
En del framtidsanalytiker gör bedömningen att en ny grön våg är på gång. Här har Gotland en jättechans, men ska den ge resultat krävs det politiskt mod. För ska vi vara beredda när inflyttningsvågen till storstäderna bromsar upp och små rännilar av utflyttare börjar se sig om efter ett boende med livskvalitet måste vi ha en landsbygdspolitik värd namnet. Det är nämligen landsbygden som är magneten för dessa utflyttare.
Så här belystes frågan i tidningen Land av David Carpenter, som flyttat från London till byn Murjek i Norrbotten efter att ha levt ett liv med mycket högt tempo i storstaden:
”Det finns människor i hela Europa som vill bo i små byar! Jag tror att hela världen började ifrågasätta sättet att leva på i samband med den ekonomiska krisen. Många jobbar så otroligt hårt bara för att ha råd att betala för sitt boende. Det finns så mycket stress i storstäderna."
Men förutsättningen är en fungerande, trygg och levande landsbygd och det kräver uthållighet. Som räddningstjänst och ambulansverksamhet som täcker hela ön inom rimlig tid. Fungerande sjukvårdsinrättningar utanför Visby och en kollektivtrafik med linjesträckning anpassad efter dagens pendlingsmönster. Det här är bara några exempel, det finns många fler. För det är trots allt den levande landsbygden som ofta visas upp med glättiga bilder i broschyrer och på webbsidor. Nu är det dags att inse att denna bild inte kommer att bestå utan positiva politiska beslut utpekade med fast hand!