Beslutsnivån är viktigare än gränserna
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ändå kan man inte detaljdebattera förslaget, och framförallt bör man inte komma med påståenden om något som aldrig varit aktuellt för Ansvarskommittén att behandla.
Den 17 januari skrev jag alltså att det är viktigare på vilken nivå besluten fattas än vilka gränser som dras upp. Den som tror på att Gotland kan klara sig själv i en allt mer globaliserad värld skall givetvis få tro det. Men när den debatten leder till sidospår som att Gotland mister sina två riksdagsmandat och liknande läggs debattnivån långt under seriositetens gränser.
Det kan vara värt att påminna om att redan idag är Stockholm indelat i två valkretsar, Stockholms stad och Stockholms län. Vad finns då som säger att om Gotland nu föreslås bilda region tillsammans med Stockholm så försvinner Gotland som egen valkrets. Så har inte skett i Skåne och så har inte skett i Västra Götaland som redan styrs efter regionmodellen. Och låt oss nu leka med tanken att det blir nio storregioner i Sverige, men vem tror då att dagens 29 riksdagsvalkretsar skulle reduceras med 20, och våra 349 riksdagsledamöter alltså skulle utses i nio valkretsar?
Jag kan inte se det sambandet, och det är bland annat i den frågan jag påstått att några i tankesmedjan agerar som fundamentalister. Den kritik jag fått från vissa håll för att ha använt det uttrycket tar jag givetvis, men ibland måste det till grovt artilleri för att få bort missfoster i detaljdebatten.
Precis som alla andra ser jag fram emot den 28 februari när landshövding Mats Svegfors presenterar Ansvarskommitténs slutliga förslag. Jag är övertygad om att det blir ett förslag om en skrotning av dagens länsindelning till förmån för regioner. Och regionerna blir betydligt större än dagens län, men dock har ingen definitiv och slutlig gränsdragning skett till den 28 februari. Jag tror att då kommer det att finnas tid för oss gotlänningar att diskutera om vi vill höra till Stockholm/Mälardalen, Östergötland eller Småland. Att vårt län går upp i en större region behöver inte vara till nackdel. Det kan till och med bli det motsatta om man lägger beslutsnivåerna så att varje avgörande kan ske på lägsta möjliga nivå, det vill säga så nära människorna som möjligt.
I vissa fall är det ofrånkomligt med stora övergripande beslut, men det har vi å andra sidan vant oss vid genom nationella beslut som fattas i Sveriges riksdag och sedermera också unionsbeslut som fattas av EU-parlamentet.
Vi skall hävda vår ö-status, den som Ulf Dinkelspiel spelade bort i förhandlingarna om Sveriges inträde i EU. Lyckas vi fullgott i sådana förhandlingar ser jag stora vinster för Gotlands utveckling.