Beslutsnivån skall anpassas till rätt forum
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den här modellen skulle med mitt sätt att se passa även för Gotland, och det vi framförallt skall kämpa för är att få behålla makten över utvecklingsfrågorna. Jag ser det inte som någon omöjlighet i ett storregionaliserat Sverige.
Sjukvårdsfrågorna kräver redan idag ett stort samarbete, så där blir det egentligen inga större skillnader om vi nu - som allt pekar på - kommer att tillhöra en större region. Möjligen kommer besluten i en storregion också att omfatta en del arbetsmarknadspolitiska frågor, men även det kan vi acceptera. Däremot bör vi alltså se till att få behålla makten över våra egna utvecklingsfrågor så långt som vi har idag.
Nu har bland andra Gustaf Hoffstedt (m) kommenterat Bornholmsmodellen med att att bornholmarna tycks ha släppt ifrån sig för mycket makt. Jag har svårt att instämma och Hoffstedts kritik gäller egentligen främst att Bornholm inte har garanterade platser i regionfullmäktige. De fyra som sitter där idag har de fått genom partiernas välvillighet att placera bornholmare högt. Det lär inte hålla i sig, tror han.
Nej, kanske inte det. Men går vi till vårt eget kommunfullmäktige så kan vi inte heller där garantera varje befolkningscentrum plats. I den nu sittande fullmäktigeförsamlingen finns exempelvis ingen från Hemse.
Ta nu inte detta för intäkt att en regionmodell också skulle äventyra våra riksdagsplatser. Där finns inget som tyder på en förändrad valkretsindelning. Och dessutom skulle man i en svensk regionmodell kunna bestämma sig för en valkretsindelning som garanterar ett visst område ett visst antal platser i regionfullmäktige. Här finns större möjligheter till flexibilitet och diskussion innan de slutliga besluten tas än vad många vill göra gällande. Det som Ansvarskommittén presenterar om mindre än tre veckor är ett förslag, inte en fastställd lösning.