Skolan är en av väljarnas viktigaste frågor inför höstens val. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tydligt visat att de kommer att satsa på skolpolitiken i valrörelsen. Alliansen har anlagt moteld och presenterat åtskilliga reformer på senare tid för att återta initiativet i utbildningsfrågorna. Den senaste framstöten är ett utspel på DN Debatt (24/3) som till stor del handlar om betyg redan från årskurs fyra.
Bara att nämna betyg i samband med de lägre årskurserna är att be om kritik från flumskolans sista motståndsfickor. Visst kan man ifrågasätta betygen i sig och säga att de inte säger så mycket om elevernas prestationer i de högre årskurserna. Man kan till och med dra fram någon framgångsrik vetenskaps- eller affärsman som haft riktigt usla betyg men klarat sig utmärkt ändå.
Betyg är ingen tillförlitlig prognosmetod för en elevs framtida liv. Det vet alla. Men, undantagen till trots, är svaga prestationer i skolan ett dåligt omen. Arbetsmarknaden är minst sagt bister för de med lägst utbildning.
Därför måste Alliansen försöka få väljarna att förstå att betygen är en hjälp för eleverna och inte ett sätt att skämma ut svaga elever inför klasskamrater och föräldrar. Alliansens förslag om betyg i fjärde klass handlar om att utvärdera i vilken grad eleven uppfyller kunskapsmålen och få ett objektivt underlag för att sätta in stödåtgärder som hjälper eleven att nå målen.
Ju tidigare skolan uppmärksammar att en elev släpar efter, desto större är chansen att man kan hjälpa eleven att komma i kapp. Sannolikt skulle betygsättning göra det svårare för skolan att låta elever ta sig igenom grundskolan utan den utbildning de faktiskt har rätt till.
Alliansen vill också att proven digitaliseras och centraliseras för att rättningen, och i förlängningen betygsättningen, ska bli så rättvisande som möjligt. Det skulle försvåra sättningen av omotiverat generösa betyg, något som kan ge en felaktig bild av hur framgångsrika skolorna är i sin undervisning.
Det råder knappast något tvivel om att det förekommer en viss betygsinflation. Fler centralt rättade nationella prov skulle sannolikt ge enhetligare betygssättning.
Det är dock inte bara elevernas prestationer som ska bedömas objektivt. Även skolorna borde betygsättas. Inte minst för att ge elever och föräldrar möjligheten att välja en bra skola. Skolinspektionen skulle kunna betygsätta och ranka landets skolor som ett led i en hälsosam konsumentupplysning, istället för att skriva svårbegripliga rapporter om sina inspektioner.
I England har skolornas förmåga att höja sina elevers kunskapsnivåer betygsatts sedan 2005. Det har lett till att skolorna blivit bättre och att elever och föräldrar kan göra mer informerade skolval.
Betyg är inte alltid populärt men det är svårt att komma ifrån att de ger värdefulla upplysningar om hur väl en prestation svarar mot ett uppsatt mål. Det gäller både individuella elevers färdigheter såväl som olika skolors framgång i den pedagogiska verksamheten.
Rätt använt är betygsättning ett bra verktyg.