Bildning och ovetande medvetandegjorda
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Om man tittar på Newsmill och på bloggar ser man att det är många som reagerat på Nylanders artikel - ofta indignerat. Det tycks som att det finns en tydlig uppdelning mellan vänster och höger bland kommentarerna. De som är emot en litteraturkanon är oftast debattörer från vänster. Varför är det så? Det lär ju inte råda någon tvekan om att två tredjedelar av de verk som skulle hamna på en svensk kanon skulle vara ur genren arbetarlitteratur och sålunda kunna sägas vara godkända för vänsterns ideologi.
Problemet tror jag är att Nylander vågar prata om bildning. Begreppet bildning har blivit synnerligen provocerande för vänstern. Det är i sig märkligt. Förmodligen finns det ingen annan politisk rörelse som med sådan kraft och iver propagerat för, efterfrågat och också sökt bildning som den tidiga svenska arbetarrörelsen. Men under första majtalen hörs inte längre någon som uppmanar lyssnarna att gå hem och bilda sig, inte heller någon som efterfrågar möjlighet till bildning i barnens skolor. Bildning är - fnyser man - borgerligt. Barn, ungdomar och vuxna måste därför skyddas från det.
Göran Greider blev i radions P1 tillfrågad vad han tyckte om begreppet bildning. Inte oväntat var han negativt inställd till ordet. Däremot ville han slå ett slag för begreppen medveten och medvetandegöra. I Greiders värld bör alltså arbetarna istället för att söka bilda sig, se sig om efter någon som kommer och medvetandegör dem.
Här kommer skillnaden mellan socialismens och den öppna demokratins syn på sina medborgare i full dager. Skillnaden mellan bildning och medvetandegjord är betydlig. Bildning är självvunnet, något man aktivt sökt och strävat för. Den bildade har fått leta efter information, och hela tiden försökt vederlägga den med ny information. Till slut, när den bildade har glömt bort detaljerna är det bara bildningen kvar - den ger möjlighet att kritiskt granska all information man möter, oavsett källa. Bildning är med andra ord förmågan till kritik. Den medvetandegjorde har fått sin information från någon annan (kanske en ung arg socialist med borgerlig bakgrund som efter att ha läst Maos lilla Röda vill åka ut och medvetandegöra arbetare). Som genom ett trollslag blir den medvetandegjord av någon godhjärtad befriad från okunskapen, och kan nu tänka kritiskt - åtminstone i en rikting.
Kanske är skillnaden mellan dessa bägge ideal, den bildade respektive den medvetne medborgaren den mest centrala skillnaden mellan högern och vänsterns demokratisyn. Kommer kunskapen - och därmed makten - nerifrån eller uppifrån?
Det ska bli intressant att se vart Nylanders artikel leder. Och vilka argument den lockar fram.