Björklund räknar rätt om matten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bilden bekräftades av den internationella studien TIMSS, som publicerades i tisdags. Sveriges åttondeklassare blir allt sämre på naturvetenskap och matematik, både rent faktiskt och jämfört med elever i andra länder - ett allt relevantare mått i den internationella konkurrensens tidevarv.
Anklagelserna som riktades mot skolminister Jan Björklund tidigare i år, att han citerat selektivt ur forskningsrapporter för att ge sken av en skola i fritt fall, må ha varit åtminstone delvis berättigad. Men som rapporterna från Skolverket och TIMSS illustrerar har han i princip rätt: den svenska skolan brottas med allvarliga problem - när det gäller matematik ligger de svenska eleverna under snittet för OECD och EU - och regeringens stora översyn av allt från betygsystem och läroplan till lärarhögskola är befogad.
En viktig aspekt är givetvis hur man skall gå till väga för att i god tid fånga upp de elever som inte tillgodogjort sig de nödvändiga kunskaperna, samt hur reformer skall kunna utformas och genomformas på så sätt att de överlever ett eventuellt röd-grönt maktövertagande.
Det är hoppfullt att Lärarnas riksförbund, som organiserar runt 80 000 behöriga grundskole- och gymnasielärare, ställer sig bakom regeringens proposition om tydligare mål och kunskapskrav i de nya kursplanerna. Bland annat införs nationella prov i vissa ämnen redan i årskurs tre. Så sätts elevernas kunskaper på prov tidigt, och skolan får en god bild av vilka elever som inte lever upp till målen och som därför behöver mer hjälp. Dessutom blir det möjligt att jämföra skolor med varandra och - med hänsyn naturligtvis till att elevernas bakgrund och förutsättningar påverkar resultaten - dra slutsatser om hur väl de olika skolorna förvaltar sitt uppdrag.
Det är värt att betona att de försämringar vi ser i skolresultaten gäller just naturvetenskap och matematik. Att många upplever dessa ämnen som allmänt trista får väl betraktas som allmänt känt.
I en skola där elevernas tycke och önskemål väger tungt, och lärarnas och skolledningens auktoritet försvagats så till den milda grad som i Sverige, är det knappast förvånande att dessa ämnen är satta på undantag.
Faktum är att matematikämnet ägnas 50 procents mindre undervisningstid i Sverige än i det genomsnittliga EU-landet. Det här måste det bli ändring på.
Centerpartiet har med sitt nya skolpolitiska förslag visat att de inte är en pålitlig kraft i det förändringsarbete som regeringen inlett. Deras förslag går i motsatt, det vill säga fel, riktning. Men det är folkpartiets Jan Björklund som uppbär riksdagens förtroende i detta avseende. Låt oss hoppas att nästa TIMSS-mätning avspeglar hans reformiver.