Björklunds byråkrati och föräldrarnas icke-ansvar är skolans största problem

Politik2011-07-28 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Hans Söderberg har i två artiklar skrivit om skolans historia. I slutet av artikeln ovan sätter han fokus på något väldigt viktigt: tydligheten. I den finska skolan finns tydliga krav på vad man förväntas lära sig - de svenska kunskapsmålen är och har varit ganska flummiga. I den finska skolan ställs krav. Det är inte fel.

Lärare måste kunna ställa krav på eleverna när de är i skolan. Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig saker. Då krävs det att eleverna kommer på lektionerna, är förberedda och gör det de ska. Annars fungerar det inte.


Föräldraansvar
I Finland är föräldrarna mer aktiva och tar ett större ansvar för barnens lärande. Samverkan och ansvarsfördelning mellan hem och skola behöver förtydligas i Sverige.

Skolan har ett socialt ansvar och ska inte lämna någon elev utanför. Däremot är det ett problem att inte föräldrarna tar ansvar för barnens uppfostran. Det brister ibland, självklart ska då skolans personal finnas där och stötta upp. För de barn som inte har fungerande hemförhållanden så ska det övriga samhället täcka upp, då ska lärarna finnas där för att lotsa vidare till skolsköterskor, kuratorer och socialtjänst. Men det kan inte, och ska inte, vara skolans ansvar att ta hand om alla barns hela uppfostran.

Idag lämnar föräldrar gärna över de mest grundläggande ansvarsbitar. Skolan förväntas lära barnen komma i tid, att inte slåss och att äta frukost. Och det är lätt för politiker, samhällsdebattörer och andra myndigheter att försöka flytta över ytterligare ansvar till skolan, skolan ska lära unga alltifrån att simma och äta rätt till att betala räkningar.

Om skolan ska klara av alla de uppgifter som man vill lägga på skolan krävs en internatskola med undervisning/uppfostran dygnet runt.


Björklunds byråkrati
Skolans ansvar ska vara att förmedla kunskaper. Detta uppdrag måste tydliggöras.

Skolminister Jan Björklund (FP) försöker ibland låtsas att han fokuserar på kunskaperna i skolan. I verkligheten är det hans kepsförbud, provinflation, skolkrapporter och skriftliga omdömen som tar upp lärarnas tid och skolans fokus.

Om Björklund vill göra något som skulle förbättra lärarnas arbetssituation, så skulle det vara att minska byråkratin eller att anställa lärarsekreterare.

En fokusering på kunskapsuppdraget betyder dock inte att vi på något sätt ska nagga i kanten på den demokratiska skola som vi byggt upp.


Ska kunna påverka
Eleverna ska ha stort inflytande i skolan, de ska kunna påverka upplägg och innehåll. Skolan ska lära eleverna ett kritiskt förhållningssätt och demokratiska arbetsmetoder. Eleverna ska ha rättigheter, men de ska också ha skyldigheter. Det är det som en demokrati bygger på.

Sen är det inte riktigt så illa ställt med svensk skola som Hans Söderberg låter påskina. I internationella jämförelser när det gäller språk hamnar svenska elever i topp och vetenskapligheten i Pisa-undersökningen (som oftast hänvisas till när det gäller svenska elevers kunskapsras) har ifrågasatts.

Men att det är illa ställt med likvärdighet och lärarnas status, det är vi helt överens om.