Bland lingonröda tuvor...
Vietnamesiska bärplockare protesterar utanför kommunhuset i Nordmaling. Foto: Rolf Höjer/SCANPIX
Foto: ROLF HÖJER / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De asiatiska bärplockarna som kommer till Sverige med hopp om att på några få veckor kunna skörda guld i de svenska skogarna är många. Tusentals enligt DN. Fattiga bönder som genom bemanningsföretag i sina hemländer fått tillvaron som bärplockare i Sverige utmålad för sig som ett lukrativt projekt. Bemanningsföretagen har sedan slutit avtal med svenska bäruppköpare som i sin tur har avtal med grossister. Vägen till en burk rårörda lingon till söndagssteken i oktober är måhända längre än vad vissa av oss tidigare har trott, men allt hade kunnat vara frid och fröjd om det inte vore för en sak. Bärplockarna tycks komma till Sverige under delvis falska förespeglingar avseende såväl arbetsförhållandena som ersättningen.
I förra veckan fick ett tjugotal poliser befria 5 arbetsledare för vietnamesiska bärplockare sedan arbetsledarna låsts in i en anläggning vid Särna i Dalarna. Enligt uppgift var även en av de inlåsta bakbunden. Omkring 70 bärplockare var inte nöjda med förutsättningarna och markerade sitt missnöje enligt ovan beskrivna. En tid innan dess protesterade cirka 300 bärplockare från samma land genom en marsch som slutade vid Nordmaling då de kände sig lurade då det visade sig att bären skulle plockas i skogen och inte på odlingar.
Ytterligare en vecka dessförinnan genomfördes en liknande protestmarsch av cirka 200 kinesiska bärplockare vid Storuman. De ville hem, en vilja som tydligen enligt uppgift från DN, delades av bäruppköparen i aktuellt fall då de enligt denne inte kunde plocka bär i skogen. Och därtill kommer problemen med dubbla avtal. Det förekommer tydligen att bärplockarna skriver på dels ett kollektivavtal med garantilön, vilket är bra. Dock finns det dem som sedan får skriva på ytterligare ett avtal, som avtalar bort den garantilön som de är berättigade till enligt kollektivavtalet. Problemen är uppenbara.
Anledningen till att de svenska skogarna så här års är fyllda av asiatiska bärplockare är enkel. De är villiga att göra ett tidskrävande arbete till en kostnad som är konkurrenskraftig. På klarspråk, de är billig arbetskraft. Och det egentligen inget fel i det. Fel blir det dock när de luras hit i tron att de skall plocka bär på odlingar och sedan blir utkastade i mörkaste skogen. Under de förhållandena hade jag också velat åka hem.
Ytterligare fel blir det sedan när de inte ens får betalt för sitt arbete. En garantilön kan vara på nästan 19 000 kronor. Förståeligt mycket pengar för en thailändsk bonde. Dock är frågan vilken förtjänst de egentligen gör, de som inte får skriva på ytterligare avtal enligt vilket de frånsäger sig garantilönen, när man betänker att de skall bekosta resa hit och hem samt uppehälle under tiden de är här och plockar. Hur mycket blir till slut över att ta med hem till Thailand, eller Vietnam eller Kina?
Att locka hit människor, med våra mått mätt, fattiga människor, från andra sidan jorden under förhoppningarna att de skall kunna tjäna en bättre summa, med deras mått mätt, och sedan grundlura dem vad gäller såväl ersättningen som arbetsförhållandena är så fult att jag saknar ord. I-världs kapitalism när den är som smutsigast. Det finns säkert de bemanningsföretag och de bäruppköpare som gör det på rätt sätt, tyvärr får hela "industrin" ett dåligt rykte när det uppenbarligen förekommer sådana här missförhållandena som det har rapporterats om de senaste veckorna.
Frågan om vem som bär skulden leder oundvikligen till vem som bär ansvaret. Bemanningsföretagen eller bäruppköparna. Det juridiska ansvaret är måhända delat, men det moraliska delar samtliga aktörer som kommer i kontakt med bärplockarna från det att de visar intresse för verksamheten till dess att de sitter på ett plan tillbaka hem. Var och en är ansvarig för sin del.
Bärplockning under de villkor som det har rapporterats om är ingenting annat än ett modernt slaveri och lurendrejeri. "Bland lingonröda tuvor .." har mist sin charm. Och frågan är om lingonsylt eller blåbärssylt kommer att smaka lika gott hädanefter.