KRÖNIKA
Jag har kommit till en ganska smärtsam insikt de sista åren. Min generation är troligen den sista generationen som kommer att växa upp med en kombination av praktiska och teoretiska erfarenheter. När jag växte upp var det helt naturligt att nästan alla ungdomar fick sitt första jobb inom jordbruket, på bygget eller i industrin. För att senare i livet studera vidare och välja yrkesinriktning. Den blandade erfarenheterna har skapat bredd i kunnandet hos många. För dagens uppväxande generation är det svårt att komma in på de första ”enkla” praktiska jobben eftersom de är bortrationaliserade i stor utsträckning. Det gör att de ”tvingas” studera vidare direkt och får därför oftast en smal verklighetsförankring.
I måndags hade Centerpartiet en utmärkt diskussion med Cementa och Nordkalk om stenindustrins framtid på Gotland, där jag påmindes om detta fenomen. Jag imponerades över hur långt de kommit i sina miljöåtgärder på ganska kort tid. Cementa hade som exempel 54 % alternativt bränsle 2012, varav 25 % var rent biobränsle, nivåer som var helt otänkbara för bara några år sedan! Och Nordkalk redovisade på ett trovärdigt sätt hur de kan skydda vattnet och att deras brott faktiskt är väldigt små i förhållande till vilka ytor som är skyddade för naturvård. Men bilden av stenindustrin verksamhet utåt är en helt annan.
Utmaningen för våra basnäringar är att kommunicera sambanden och varför de behövs, nu när så få har en naturlig kontakt med dessa näringar. Det gäller stenindustrin i synnerhet. Utan en fungerande stenindustri så stannar de flesta stora industriprocesser av i vårt land, de som till stora delar bär upp Sveriges ekonomi. Men det gäller även jordbruket, ”varför skall vi ha ett jordbruk i Sverige - mat finns ju i affären!”. Och det gäller också vindkraften, ”varför skall vi bygga vindkraftverk som stör - el kommer ju från två hål i väggen!”
Tommy Gardell gjorde flera obegripligt inlägg angående vatten och avloppsfrågorna för ett par veckor sedan, inte många rätt där inte! Anledningen var ett reportage som upprörde många om ett hushåll på Sudret som nekades att koppla på till det kommunala vattensystemet. Han försökte skylla allt elände på den förra borgerliga majoriteten med hänvisning till den gällande VA planen, en plan som vi tog i fullmäktige i stor enighet!
Centerpartiet har varit drivande i många år att hålla upp de kommunala investeringsbudgetarna till VA. Vi vet att det är kanske den allra viktigaste utvecklingsfaktorn av alla på landsbygden. Under årets budgetprocess har jag också drivit på för att regionen skall öka investeringstakten, från 40 miljoner till 60 miljoner kronor per år. Det har nu alla partier ställt sig bakom, vilket är mycket bra. VA utbyggnad är väldigt dyrt och tar väldigt lång tid, men helt nödvändigt av både miljö- och utvecklingsskäl!
Ett litet mål i mitt liv är uppnått, jag har klarat av Klassikern innan jag fyllde 50 år. Det var en synnerligen trevlig upplevelse även om man givetvis måste vara lite knäpp som frivilligt utsätter sig för sådana ansträngningar. Klart jobbigast var Vätternrundan med sina 30 mil, elva timmar på cykel i streck var stentufft! Klart lättast var Vansbrosimningen, drygt en timme (1:14) med våtdräkt och strålande solsken var rena njutningen. Nästa år blir det ingen klassiker för då skall jag bedriva valrörelse, räknar kallt med att den blir som Vätternrundan – stentufft!