Blir det en bättre värld under 2014?

Politik2013-12-31 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vad händer 2014? I Europa? I Mellanöstern? Med världsekonomin? Med miljön och framstegen? Omöjligt att veta, men här är några ledtrådar.

❑❑❑ Europa. EU ska under 2014 ledas av Grekland och Italien. Två länder som knappt kan styra sig själva. Det säger en del om hur illa EU fungerar idag. Men till våren är det val till ett EU-parlament med större befogenheter och nya kommissionärer ska utses. Låt oss hoppas att vi då också får en synlig ”EU-president”. Vi behöver ledare som kan ge Europa ett ansikte, utåt och inför sina 500 miljoner medborgare.

❑❑❑ Ekonomin. Angela Merkel och andra högerpolitiker som har Lyckoslantens Spara och Slösa som enda ekonomiska modeller lät det lilla Grekland med två procent av Europas BNP bli tuvan som så när välte hela eurolasset. Fler tåg lär spåra ur på utslitna europeiska järnvägar innan övertron på besparingar försvinner. Socialdemokrater i tyska regeringen och en rödgrön regering i Sverige kan stärka de progressiva krafterna i Europa.

❑❑❑ Mellanöstern. Här blir det värre, innan det blir bättre. Folkmordet i Syrien fortsätter, Libanon dras in i kriget, våldet i Irak ökar och landet tar ytterligare steg mot en de facto-delning.

I Egypten stärker militärdiktaturen sitt grepp om makten med en fejkad folkomröstning sedan demokratin krossats. Väst låter detta hända, men USA:s närmande till Iran och försök att förhandla fram en uppgörelse mellan israeler och palestinier är ljuspunkter.

❑❑❑ USA. Håller kongressval i höst. Barack Obamas opinionssiffror är nu så låga att de bara kan vända uppåt 2014. Republikanerna är dess bättre lika impopulära, och det blir troligtvis inga avgörande förändringar i kongressen. Den amerikanska ekonomin har tagit fart efter långvariga stimulanser, och det ser bra ut inför 2014. Men USA:s masspioneri fräter på Obamas anseende, och undergräver demokratin i världen.

❑❑❑ Kina och Japan. Kinas nye ledare Xi Jinping vill ha mer marknadsekonomi och inhemsk välfärd, dock utan att släppa på partidiktaturen. Kina håller god ekonomisk styrfart. Japans nye ledare Shinzo Abe försöker få igång den stagnerande ekonomin genom massiva satsningar.

Han har så här långt varit framgångsrik. Rustar militärt och bråkar med Kina om några klippöar i Kinesiska sjön. Två tigrar kan inte bo på ett berg, sägs det i Kina. Än mindre på en klippö. Allvarligt, men än så länge mest tuppfäktningar.

❑❑❑ Världen i övrigt. Brasilien och Indien, som båda ska hålla val under 2014, hämtar för tillfället andan. I stället dras kapitalet till vad placerarna kallar ”gränsstater” i Afrika, Asien och Latinamerika. Det vill säga länder som bara står i början av sin ekonomiska utveckling. Men bakom de fina BNP-talen i en del afrikanska länder döljer sig en skamlös exploatering av olja, mineraler och jordbruksmark.

Bara en mindre del av inkomsterna stannar i de fattiga länderna. Kvardröjande fattigdom ligger bakom konflikterna i Afrika under Sahara, som också närs av konflikterna i Mellanöstern.

❑❑❑ Miljön och framtiden. När Kina och västerländska företag arrenderar och hägnar in mark i Afrika för ”riskolonier” och annan matproduktion, handlar det i grunden om att möjliggöra en fortsatt ohållbar överkonsumtion i den rika världen. Inte om att höja konsumtionen i länder där många alltjämt svälter.

Men det finns också hoppfulla tecken. Med ”smarta” telefoner hoppar afrikanerna över flera steg i utvecklingen. Barnadödligheten minskar, fler lär sig läsa och den extrema fattigdomen minskar. Så allt är inte nattsvart ens på denna kontinent, larmrapporterna till trots.