Blir garantijobb mer effektivt?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Mätt som andelen av arbetskraften steg den öppna arbetslösheten bland 16-24-åringar från 8 till hela 13,7 procent under perioden 2001 till 2006 enligt SCB:s statistik. Därtill har många hamnat i olika åtgärder. Kontrasten är stor till Danmark där ungdomsarbetslösheten varit och är betydligt lägre. Av det kan man dra slutsatsen att den svenska arbetsmarknaden fungerar sämre än den skulle kunna göra.
Den borgerliga alliansens budskap till väljarna inför valet var ett annat än den socialdemokratiska statsministerns. Ny jobbpolitik och offensiva riktade satsningar kunde ta Sverige bort från det mindre smickrande toppskiktet i EU med avseende på ungdomsarbetslösheten.
På onsdagen presenterades en av satsningarna som alliansen utlovat, den särskilda jobbgarantin för ungdomar mellan 16 och 24 år. Enligt promemorian från arbetsmarknadsdepartementet ska garantin - som ersätter insatserna kommunalt ungdomsprogram och ungdomsgaranti - börja gälla från och med den första december i år.
Ett mer rationellt sökande
Frågan är om jobbgarantin kommer att fungera bättre än de insatser som regeringen slopar. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin noterar korrekt att de nuvarande ungdomsprogrammen tvärtemot syftet tenderat att förlänga arbetslösheten - stjälpa istället för att hjälpa alltså. Men samtidigt visar undersökningar att arbetsmarknadspolitiska insatser för unga kan ha avsedd effekt så länge de sätts in snabbt.
Regeringen hoppas att unga människor ska intensifiera jobbsökandet, och för att motivera detta föreslår den mindre förmånliga villkor för a-kassan jämte satsningar på bättre matchningar och personlig coachning på arbetsförmedlingen. Vänsterpartiet talar om disciplinering och bestraffning och socialdemokraterna väljer att stämpla jobbgarantin som dålig arbetsmarknadspolitik. Som vanligt ser de mer till ersättningsnivåer än till sysselsättningsnivåer. Åtgärderna syftar ju till att förkorta tiden som unga behöver gå på a-kassa i väntan på ett arbete.
Huruvida coachning och stramare a-kassevillkor är en mer framgångsrik väg än förra regeringens politik återstår dock att se. Däremot verkar det tyvärr helt säkert att den borgerliga regeringen inte tänker göra något åt den anställningstrygghetslagstiftning som försvårar för så många unga att få in en fot på arbetsmarknaden.