Folkpartiets Allan Widman har ett långt engagemang i försvarsfrågor. Stundtals har han också utmärkt sig som en kritiker av den försvarspolitik som Alliansregeringen fört. I debattartiklar har han bland annat tagit strid för att Sverige måste ha en mer operativ syn på sin försvarsmakt och i mindre utsträckning låta den styras av industripolitik.
Svenska Nyhetsbyrån söker upp Allan Widman för att höra om hans syn på JAS-systemets framtid. Sten Tolgfors har flaggat för att han vill se en stor och långsiktig satsning på ett uppgraderat flygplan för 2020-talet. Det så kallade Super-JAS. Samtidigt tycks Försvarsmakten vilja gå långsammare framåt, och bara göra gradvisa uppgraderingar.
Var ställer sig Allan Widman? Är han för eller emot Super-JAS?
- Det handlar inte om att vara för eller emot. Det finns hundratals val som måste göras vid ett förmågelyft. Vad jag och Folkpartiet hela tiden hävdat är att man måste se luftförsvaret som ett system av system. Stridsdugligheten beror inte bara på vilka plan man har, utan också på uttaget av flygtid, tillgång till vapensystem, stridsledning, sensorer och baser. Därför har vi från Folkpartiets sida efterfrågat en bred utredning av det samlade luftförsvaret.
Innebär det att Du och försvarsministern har olika utgångspunkter?
- Nej, inte alls. Alliansen har antagit en ny materielförsörjningsstrategi. Den går ut på att i första hand förbättra eller anskaffa beprövad materiel. I sista hand ska vi utveckla själva. Om detta är jag och försvarsministern överens. Sedan kan jag vara lite mer skeptisk till industrins förmåga att leva upp till sina löften om ekonomi, leveranstider och funktion. Jag har inget emot ett långsiktigt beslut om vidareutveckling. Men att tidigt lägga alla äggen i en korg är mycket riskfyllt. Handlingsfriheten bör bevaras så långt möjligt.
När det gäller den luftförsvarsutredning som Du vill se; Vad händer om utredningen kommer fram till att Sverige inte bör satsa på egna plan. Utan i stället köpa från utlandet?
- Det är en möjlig, men knappast sannolik slutsats. Egen tillverkning av stridsflygplan är en tradition i Sverige sedan ett halvt sekel. Det har möjliggjort en växelverkan mellan industrin och försvaret som ger en mängd trygghetsfaktorer. Dessutom kan utvecklingsförmåga på detta område kanske symbolisera något för ett land som, åtminstone formellt, hävdar militär alliansfrihet.
Men Du är ju en av de politiker som vågat tala öppet om nyttan med ett Nato-medlemskap. Vad skulle det betyda när vi tar fram nästa generation stridsflyg?
- Ett Nato-medlemskap betyder inte så mycket för utvecklingen av svenskt stridsflyg. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har konsekvent anpassat vår materiel till Nato och närmare hälften av delarna i JAS Gripen levereras från USA.
Beslutet som nu är aktuellt handlar ju om JAS-plan för 2020-talet. Tror Du att vi är med i Nato då?
- Det är inte omöjligt. Jag tror inte att svenskarna är så skeptiska mot Nato som många politiker inbillat sig. Min uppfattning är att de allra flesta har klart för sig vilken utveckling som skett i omvärlden. De förstår att när våra soldater strider skuldra vid skuldra med Nato:s soldater i Afghanistan är det uttryck för en mycket långtgående solidaritet. Och de flesta inser att om vår säkerhet på allvar utmanas kan vi nu, lika lite som under kalla kriget, möta hotet på egen hand.