Diskussionerna går höga om hur man politiskt kan få fram bostäder i en ökande takt, så det täcker behovet i de orter där folk flyttar in och tillväxten är hög. Det handlar om de stora tillväxtstäderna som Stockholm, Göteborg och Malmö, men också om Visby. Bostadsbristen är störst i Visby på Gotland.
Bostadsbristen är ett storstads- och tätortsproblem. En del kan göras lokalt i kommunerna för att öka produktionen av bostäder och öka andelen hyresbostäder.
På ett frukostmöte nyligen, ordnat av regionen, så var man eniga från alla håll att en väg är att minska kommunens styrning i detaljplaner och att byggföretagen och arkitekter ska komma in tidigt i plan- och byggprocesserna.
Då kan byggföretagen vara med och påverka, så planerna ger utrymme för att bygga mer kostnadseffektivt och därmed få lägre hyror i hyresbostäderna. Alltför dyra bostadsrätter går inte heller att sälja, så det gäller att hålla nere byggkostnaderna även vid byggen av bostadsrätter och villor.
Många, bland annat regeringen, förespråkar investeringsbidrag vid byggandet av hyresbostäder. Andra är tveksamma till detta och anser det ha liten effekt på byggandet och endast hamnar i byggföretagens vinstkassor.
En annan väg att göra det möjligt för de med små plånböcker att hitta ett boende är att höja bostadsbidragen. Då stöder samhället individerna och inte bygg- eller fastighetsbolagen. Stödet till boendet blir då riktat till den grupp som behöver det och splittras inte på de som bara ökar sina vinster med stödet från skattebetalarna.
2015 låg statens kostnader för bostadsbidrag på 5,1 miljarder kronor. Samma år betalade staten ut 20 miljarder kronor till villaägare och bostadsrättinnehavare genom rot-avdragen och ytterligare 30 miljarder kronor genom ränteavdragen. Många anser det vara bättre omfördelande effekt om man använder och ökar bostadsbidragen.
Sommargotlänningen Lennart Weiss, som jobbar inom fastighetsbranschen, anser att det är bättre att underlätta för de med små plånböcker att köpa en lägenhet än att försöka subventionera byggandet av hyresrätter.
Han tycker att nuvarande låga fastighetsskatt och höga flyttskatt ( reavinstskatten på försäljning av bostadsrätter eller villa) är ett stort hinder för rörligheten på bostadsmarknaden.
Många sitter kvar i stora lägenheter och villor för de förlorar för mycket på reaskatten, om de säljer. Därmed utestängs flerbarnsfamiljer från tillgängliga boenden och ett fåtal sitter i stora boenden. Tar man bort eller lindrar reaskatten, kan dessa skatteinkomster tas igen på minskad avdragsrätt eller på annat sätt. Lennart Weiss förespråkar statligt stöd till de unga att bostadsspara och sedan ett statligt subventionerat startlån, när de unga ska köpa boendet.
Efter behov kan startlån kombineras med bostadsbidrag, vilket gör att de med små plånböcker kan få tillgång till ett passande boende. Startlånen kan fungera ungefär som dagens studielån.
Startlånen kan kombineras med varianter på amorteringskrav när inkomsterna så tillåter. Det är viktigt att tänka annorlunda för att ge även de med små plånböcker tillgång till passande bostäder.