Börja era medieinköp, LO och s!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nästan alla tidningar har för övrigt rötter i partipressen. Medan s-tidningar ägdes av socialdemokraterna, ibland även LO, ägdes de borgerliga främst av privata ägare.
Förr var de ofta familjer, men de blir nu färre och ett fåtal koncerner blir större när de köper upp familjeägda tidningar.
Tidningar är viktigast
S-tidningarna hade nästan alla det svårt ekonomisk. De var ofta mindre än sin konkurrent och fick utöver mindre prenumerantintäkter bara en viss del av annonserna, som är en tidnings viktigaste intäktskälla. Samtidigt hade de stora, kostsamma områden att bevaka och distribuera till.
Borgerliga tidningar hade sina prenumeranter främst i städerna, vilket var bättre. 1992 gick bolaget som ägde s-morgontidningarna i konkurs.
Tidningar är dock fortfarande viktiga, trots att nyare medier kommit. De flesta journalisterna jobbar i pressen och det är tidningar som har mest resurser för bevakning och granskning.
TV är som medium mer lämpligt för känslomässig kommunikation och underhållning. Det tryckta mediet, tidningen, är däremot lämpligt för utförlig skildring och argumentation.
Sedan A-pressens konkurs har socialdemokraterna och LO varit överdrivet rädda för medie- och tidningsägande.
Samtidigt har kommersialisering, snuttifiering, lönsamhetskrav, nöjesinriktning och kändisfixering blivit mer centrala drag i medierna. Och röster till vänster har svårare att höras.
Att åter äga medier
Partisekreterare Marita Ulvskog (s) har öppnat för en ny socialdemokratisk hållning: att åter äga, eller deläga, massmedier.
Ulvskogs hållning är glädjande, även om en del personer påminner om A-pressens problem. Somliga dömer också ut tidningar som gammalmodiga. Men varför ger då de stora, borgerliga medieföretagen ut tidningar?
Varför är flera av de vinstrikaste medierna tidningar: Schibsteds Aftonbladet, Bonniers Dagens industri och Stenbecks Metro?
Och varför refererar tv- och radionyheter ofta till nyheter och debattinlägg i tidningar, inte sällan Dagens Nyheter?
Även LO har sedan dess medieutredning blev klar 2003 en positivare hållning till att (del-)äga medier och tidningar. Ett problem för socialdemokraterna och LO är dock att det är svårt att starta nya medieföretag och att få av de befintliga, lönsamma, vill släppa in arbetarrörelsen ens som små delägare.
Bland de få medier som finns för arbetarrörelsen centralt att köpa in sig i är de seglivade s-morgontidningarna.
Med flera ledarsidor
Tidningar som har inrättat långsiktigt rimliga ägarstrukturer kan LO nu tänka sig att (del-)äga. De flesta s-tidningar har nu sådan ägarstruktur, som dotterbolag till konkurrenten eller som en del av en större tidning med flera ledarsidor, som Gotlands Folkblad i Gotlands Tidningar.
Ifall huvudägarna i dem är intresserade av ett delägande av LO, eller socialdemokraterna, är oklart. Kanske vill de bara ha med de lokala s-ägarna.
Någonstans måste LO och socialdemokratiska partiet börja nu, när de har en positivare inställning till medieägande och tidningar samt finner det viktigt med mångfald i åsikter och skildringar.
Det är dags för LO och Ulvskogs socialdemokrater att gå från ord till handling på medie- och tidningsområdet!