Bortglömd låglönegrupp

Politik2007-05-29 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De har för dåligt betalt. På ett uppslag i GA i går var enigheten total bland de kommunanställda. Och jag är böjd att hålla med dem.
Faktum är att nästan alla tycker att de har för dåligt betalt. Jag minns en radiosändning, det är ganska många år sedan nu, där en skjutjärnsreporter ringde upp Göran Holm och undrade hur det kom sig att han som kommunalråd i lilla Vellinge hade näst högst lön av alla kommunalråd i Sverige.
- Näst högst! Har jag bara näst högst?
Jag måste medge att jag citerar fritt från minnet, men det var ingen tvekan om att Göran Holm tyckte att han förtjänade bättre. Och att hans reaktion avväpnade skjutjärnsreportern.
Till de missnöjda har nu även kungen sällat sig. Barnen har vuxit upp. Apanaget räcker inte till. Kungahusen i Storbritannien, Danmark och Norge har bättre ekonomiska förutsättningar.
Men den ekonomiska verkligheten medger inte att alla får betalt efter förtjänst. Givetvis kan inte de kommunanställdas villkor jämföras med kommunalrådets eller kungens. Men alla har de det gemensamt att deras ersättningar finansieras av skattebetalarna. Mellan 60 och 70 procent av Gotlands kommuns totala kostnader är i dag löner. Det finns inte utrymme för en radikal omläggning av lönepolitiken utan betydande organisatoriska förändringar. Eller kan man höja skatten, och låta den privata sektorn finansiera löneökningar?

En alldeles för sällan uppmärksammad låglönegrupp är egenföretagarna.
Egenföretagare behöver dra in mer pengar än vad de flesta föreställer sig för att kunna plocka ut en bra lön. Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har på sin hemsida ett räkneexempel som väcker eftertanke. Anta att en företagare med enskild firma lyckas generera intäkter på en 400 000 kronor, exklusive moms. Det borde väl vem som helst kunna leva rätt gott på? Nja, verksamheten har ju kostnader också. Nutek drar i sitt exempel av 150 000 kronor. När man räknar av skatterna också så återstår en nettoinkomst på 142 013 kronor. Det är inte ens 12 000 i månaden. Om beräkningen baserats på en gotländsk kommunalskatt hade det blivit ännu mindre. (För den som så önskar finns på Nuteks hemsida en kalkylator för att beräkna skatten för olika bolagsformer vid olika intäktsnivåer.)
Dessutom har egenföretagaren ett sämre skydd vid exempelvis sjukdom eller arbetslöshet. Socialförsäkringarna är konstruerade för anställda. Och huset är kanske intecknat, för att företagaren skulle kunna generera det kapital som behövdes för att start verksamheten.

I realiteten arbetar många egenföretagare under villkor, och med löner och arbetstider, som inga anställda skulle acceptera. Varför? Kanske av skäl som faktiskt liknar dem som de kommunanställda har för att stanna hos sin arbetsgivare. De känner ett kall och brinner för det de gör.