Den gotländska sjukvården är mycket bra, vi har bra vårdcentraler runt om på ön och ett lasarett med många specialiteter och samverkan med Stockholm, som ger oss till gång till duktiga specialister. Men ön sjukvård kostar väldigt mycket pengar.
Så skrev jag igår. Så kom nyheterna att öns sjukvård blivit ännu mycket dyrare och resultatet för 2015 ligger långt över det underskott man trodde i prognosen. Främst är det kostnaderna för läkemedel och sjukvård på fastlandet, som skenat iväg för. Och kostnaden för hyrläkare.
Två av dessa kostnadsökningar beror på det man kan kalla systemfel. Bristen på läkare gör att de kan få mycket höga löner och generösa arbetstidsavtal.
Bristen på utbildade läkare har också givit upphov till en marknad av hyrläkare, som rycker in och täcker vakanser till tredubbla kostnaden. Läkarbristen beror på att Läkarförbundet har varit väldigt duktiga på att hålla nere läkarutbildningen och politikerna har inte satsat på att öka läkarutbildningen i landet.
Om regeringen investerar de miljarder kronorna som krävs för att utöka läkarutbildningen, så skulle läkarbristen vara borta om tio år. Den investeringen skulle betala sig med sänkta kostnader för de tredubbelt dyrare hyrläkarna.
I samma guldsits sitter läkemedelsindustrin. Genom avregleringen av apoteken och inköpen av läkemedel, så är det läkemedelsbolagens marknad.
De kan prissätta eftertraktade mediciner och göra enorma vinster. Särskilt för mediciner som botar folksjukdomar.
Vad skulle gotlänningarna säga om öns sjukvård nekade behandling av sjuka i exempelvis cancer, med den medicin som kan bota dem. Den medicinska och medicinskt tekniska utvecklingen har gjort att det går att bota och rädda liv som aldrig förr. Ska vi av besparingsskäl neka gotlänningarna dessa möjligheter till bot och räddning av liv. Nej knappast. Då måste vi avsätta skattepengar till den sjukvård vi vill ha.
När regionens kostnader ska minskas gäller det att tänka smart och försöka hitta förebyggande åtgärder, som minskar behovet av sjukvård, av försörjningsstöd, av socialtjänstens ingripande för att ta hand om barn som far illa i familjer, som inte fungerar av olika skäl.
Ett typexempel på en investering i förebyggande åtgärder, som visat sig lönsam inte bara ekonomiskt, utan också för ungdomarna, är satsningen på sommarjobb. Sedan några år tillbaka får drygt 200 ungdomar sommarjobb genom regionens försorg. Detta ger nu effekt på en minskning av försörjningsstödet bland de unga.
En storsatsning på folkhälsofrämjande åtgärder som motion, bättre matvanor, minskat alkoholdrickande och framför allt minskat rökande, skulle ge väldigt positiva effekter på behovet av sjukvård. Miljoninvesteringar på förbyggande folkhälsa skulle spara miljoner på sjukvården. Om ett tiotal år.
Oavsett politisk färg på den politiska ledningen för öns sjukvård har pengarna aldrig räckt. För att lösa sjukvårdens ekonomi krävs insatser av Sveriges regering. Lokalt får andra verksamheter nu minskas för att täcka sjukvårdens behov av resurser.