"Det går bra för Sverige... Men glöm aldrig att detta sker i en karg och bister omvärld."
Så kan man sammanfatta budskapet i vårbudgeten, som på onsdagen presenterades av finansminister Anders Borg.
I riksdagen debuterade Tommy Waidelich, ny ekonomisk talesperson (S). Även om Borg sade sig höra cementblandarna som mullrar igång när S-märkta betonghäckar murar hinder för ekonomin, tycks det inte vara därifrån hotet kommer mot alliansregeringens framgångsrika ekonomiska politik. Waidelich har åtskilligt kvar att bevisa innan han kan uppfattas som en effektiv företrädare för sitt parti.
Nej, den "bistra och karga omgivningen" är för regeringen inte oppositionen och läget i Sverige. Här har regeringen rimliga chanser att bemästra uppenbara problem. Utmaningen är omvärlden. Vi möter konkurrens från nya aktörer som Indien och Kina. Vi kan påverkas negativt av att så många av att våra viktiga partners tvingas ta itu med sina usla offentliga finanser. Oförutsedda händelser, som nu i Japan och arabvärlden, tillkommer.
Apropå vårbudgeten heter det i debatten att pengar nu finns för att förverkliga vad som kallades reformambitioner i fjolårets valrörelse. Ett antal skattesänkningar förvandlar regeringen nu till löften, och besked har lämnats om satsningar på andra områden. Detta skulle lite paradoxalt kunna ge regeringen problem, när väljarnas förväntningar ökar, kravmaskinerna går igång och de mindre partierna i regeringen, för att hävda sig mot Moderaterna, gärna vill ha reformer de kan skriva på sitt konto.
Men i sin vårbudget resonerar Borg så utförligt och så garderat om det långsiktigt hållbara reformutrymmet att man förstår varför hans chef Fredrik Reinfeldt angående aktuella löften säger att "Sist och slutligen avgör vi detta när vi stämmer av i augusti", inför höstbudgeten.
För all del, det ser bra ut på både kort och lite längre sikt. Vårbudgetens "nyckeltal" är bra. Bruttonationalprodukten, BNP, ökar i år med 4,6 procent. Takten avtar fram till 2015, men det gör även arbetslösheten, ned mot 4 procent. Statsskulden är internationellt sett låg.
Efter underskott 2009 och 2010 väntas de offentliga finanserna 2012 nå ett överskott på 2 procent, och hela 4,4 procent 2015. Detta skapar vad som på ekonomspråk kallas "uppåtrisker". Uppfattas det finnas pengar är det många som vill använda dem till diverse satsningar.
Anders Borg föredrar att också samla i ladorna, för att kunna möta nästa lågkonjunktur lika kraftfullt som den senaste, när exempelvis fallet i kommunernas ekonomi kunde motverkas med massiva satsningar på välfärdens jobb.
De goda åren 2007 och 2008 bombarderades regeringen med krav på satsningar. Borg stod emot. Därför klarade vi krisen 2009-2010.
Borg går nu vidare med en politik som bevisligen haft god effekt. Det blir inte lätt för Waidelich att göra bättre ifrån sig när Socialdemokraterna om ett par veckor utarbetat sitt alternativ.