Bra skola åt alla i en turbulent tid

Politik2014-01-18 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Inför valet är det en miljon förstagångsväljare och Sverige har snart haft en alliansregering i åtta år. För många förstagångsväljare innebär det att verklighetens Sverige är ett allianssverige.

Då kan en tro att tidiga betyg, konkurrens och sortering är det enda sättet att gå i skolan. Det är lätt att tro att det är rimligt att om jag inte lyckas så bra i skolan så är skolan inte för mig.

Det är lätt att tro att det är rätt och riktigt att den som tar för sig mest också ska få hela lyckan. Och att det är okej att de med rätt förutsättningar att göra rätt val, få rätt stöd och som möts av stora förväntningar också ska ha störst rätt till vidareutbildning och makt.

Men så är det inte! Det har funnits tider där vi gjorde annorlunda. Skolan ska vara en plats för alla och det är skolans ansvar - och inte individens - att alla ska uppnå sina mål.

Succesiv förändring

För några år sedan när jag jobbade på gymnasiet märktes förändringen. Successivt kom en alltmer cynisk människosyn att genomsyra regelverken. Förändringarna var för sig kunde då uppfattas som små men idag med åtta års alliansstyre ser vi en helt annan skola.

Det är inte en finare och mer mänsklig skola utan tvärt om. Hela grundsynen på skola, lärande, kunskap och elever har förändrats till att bildning och möjligheter inte är till för alla.

Tidigare kunde alla, genom hela livet, läsa upp betyg. Om en inte lyckas att under gymnasietiden nå de betyg som krävs fanns alltså chansen senare - för alla. Men så lätt ska det inte vara.

Alliansen vill se att det lönar sig att vara effektiv och idag är det så att den som läser upp sina betyg, av ett eller annat skäl, har mindre möjlighet att komma in på vidarestudier genom att man placeras i en mindre kvotgrupp.

Gymnasietiden är ofta en turbulent tid för många och det är inte säkert att det är då en lyckas som bäst i sina studier.

Uppdelningen

Senare kom den nya gymnasieskolan med uppdelning i studieförberedande och yrkesförberedande program. Återigen denna människosyn där tanken är att alla elever inte klarar att gå studieförberedande program och inte heller behöver de kunskaperna.

Kunskap är makt och för en väl fungerande demokrati behövs ett bildat folk; att motsatsen är farlig vet vi via vår historia. Här delas befolkningen och det demokratiska underskottet växer.

Dessutom vet vi att vi har en grundskola som mer än någonsin gynnar elever från välutbildade hem. Dagens skola är mer segregerad än någonsin tidigare och med det givet vet vi att strukturen fastställs i tidig ålder.

För att komma in på yrkesförberedande program krävs inte godkända betyg i lika många ämnen som om du vill in på studieförberedande och det är ju praktiskt eftersom vi vet att alla ändå inte klarar sig.

Risk för lägre förväntningar

Här finns en tydlig risk att skolan också har lägre förväntningar på vissa elever och att elever utan ork och/eller med icke medvetna föräldrar liksom stannar vid dessa lägre kunskapskrav. Här släpper vi många elever och framtiden blir därmed inte allas.

Tidigt kommer betygen också, under parollen att tidiga insatser är bra. Självklart - och kunskap och kompetens för att sätta in det finns redan från förskolan helt oavsett betyg. Forskning visar att tidiga betyg inte leder till att fler uppnår målen - tvärt om.

Sakta men säkert, under omskrivningar som ska låta som omtanke och empati har tumskruvarna dragits åt.

Med fina motiv är vi idag vid en hårdare och mer cynisk människosyn och det börjar i tidig ålder. Med en obildad befolkning blir Sverige lättare att leda, men Sverige blir också farligare.