Metta Fjelkner är förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund (LR) sedan 2000 och andre vice ordförande i Sacos styrelse. Vad är hennes syn på framtidens skola och hur ska krav bäst ska ställas för att värna om det svenska skolväsendet.
Sedan skolan kommunaliserades i början av 90-talet har läraryrkets status sjunkit till bottenläge. I dag ligger svenska lärare väldigt lågt lönemässigt i jämförelse med kollegor i andra länder. Vad behöver främst göras för att ställa det till rätta?
- Det stämmer att via kommunaliseringen försvann den fria rätten att fritt förfoga över arbetstiderna och lärarna fråntogs sin självständiga ställning. Läraryrket behöver respekteras. I dag går kommunpolitiker in och bestämmer. Den här negativa utvecklingen förutspåddes redan 1989, och nu är det också så att kommunpolitiker använder lärarna mer som verktyg för egna syften. Det är fel.
Du anser alltså att det behövs ett ökat engagemang från staten. Är öronmärkta pengar till lärares fortbildning, löner och arbetssituation något som Du anser verksamt?
- Ja, som läget är i dag är kan lärare bara fortbilda sig inom "samarbete i arbetslag". Det som behövs är i stället mer individuell fortbildning i ämneskunskap.
Jan Björklund uttrycker intresse, tillsammans med LR, att återförstatliga den svenska skolan. Vad tror Du om hans möjlighet att påverka de andra partierna att ändra systemet?
- Det viktiga är att inte se tillbaka på gamla modeller hur det var förr, utan att ta fram ett modernt arbete som passar den svenska skolan i dag. Vi vill inte tillbaka, utan i stället ska vi konkurrera med kunskap här hemma och globalt. Vi vill att läraryrket ska bli eftertraktat igen. Som det är i dag väljer till exempel en person intresserad av fysik att bli civilingenjör i stället för lärare.
I Finland finns stor respekt för läraryrket. Många duktiga studenter slåss om utbildningsplatserna. I vilken ände ska Sverige börja för att göra lärarutbildningen attraktiv och eftersökt?
- Lämplighetsprövning ska inte användas som ett fullskaligt projekt, men bitvis. Det ska vara svårt att komma in och studenten ska känna en stolthet över att ha valt just läraryrket. Därför behöver vi först och främst ta nya tag. Där har LR tillsammans med intressenter börjat titta på hur vi bäst ska bearbeta problemet. Läraryrket ska vara aktuellt, både lönemässigt och konkurrenskraftigt.
Hur görs det bäst, anser Du?
- Det kommer aldrig att fungera om kommunerna fortsätter vara huvudmän. De uppskattar mest egenskapen: "lite av mycket" i en person. Egenskaper som social kompetens föredras, så att kommunerna kan använda personerna lite varsomhelst på flera uppdrag för att spara pengar.
- Så kan vi inte tänka. Det måste finnas möjlighet att syssla med läraryrket och få använda sina ämneskunskaper i utbildningen. Därför är staten en lämpligare huvudman.
Vad behöver man göra åt de stora elevgrupperna?
- Ämneslärare möter ungefär 400 individer i veckan. Det gäller inte bara i rollen som pedagog, utan att de även måste uppträda som kuratorer. Jag förordar en annan struktur - hur stora klasser vi ska ha behöver regleras. I dag hinner inte lärarna tillgodose alla elever. Det skapar otrygghet och sämre utbildning. Det statliga ansvaret behöver gå in och göra det jobb kommunerna inte klarar. För att rädda svenska skolväsendet är det bråttom att få rätt personer att välja läraryrket.