Replik till ”Därför avskyr han den goda blockpolitiken” 9/7. Jag tycker också att frågan om blockpolitik eller inte är felställd och svaret utifrån den ointressant.
Diskuteras frågan utifrån ett djupare perspektiv är det få som tilltalas av blockpolitiken. Hen vill göra sitt eget val, ha frihet att välja sin egen politik. Det är signifikant att den blockpolitik som regerar Sverige ytligt talar om vikten av valfrihet, men om den analyseras är valfriheten inte till för alla, och den gäller inte när den kan riskera regeringsmakten.
Det vore inte fel att slå ihop det borgerliga blocket till ett enda parti. Blocket har under sin regeringstid underordnat sig varandras ideologier i syfte att regera vidare. Allianspartierna har varit överens om de bärande idéerna. Om privatiseringarna, om läckaget ut ur välfärdssektorn. Överens om alla skattesänkningar och överens om den omfördelning av resurser som har skett från de utsatta till de redan väletablerade. Ja överens ner på detaljnivå som när utsläppsrätter säljs eller Nuon-affären skulle mörkas.
Politiken blir rigid i blockpolitikens dunkel och den inskränker valfriheten. De största förlorarna i ett sådant blocksamarbete är de små partierna och deras väljare. Låt inte rädslan styra synen på de här frågorna. Låt väljaren göra sitt val, ge hen valfriheten att bestämma utifrån sin egen ideologi och övertygelse. Låt inte blockpartiers skrämselpropaganda förhindra ett öppet och kreativt samhälle. Tycker vi olika på valdagen vet var och en, att det kan behövas samarbete i regeringsfrågan. De partier som inte är öppna för sådant samarbete med andra demokratiska riksdagspartier, de är heller inte öppna inför väljares individuella ställningstaganden. I olikheterna finns källan till och potentialen för utveckling.