Bry er om de ungas åsikter
De politiska partierna måste vända sig även till de som ännu inte har rösträttsålder inne. Det är i unga år som intresset och värderingarna grundläggs.
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
85 procent av de svenska ungdomarna tänker rösta i riksdagsval i framtiden. Det är en klar förbättring sedan 1999, då 76 procent uppgav att de tänkte rösta i framtiden. Det finns däremot ett stort glapp mellan viljan att rösta och tron på de politiska partierna.
Endast 60 procent av de unga anger att de har förtroende för partierna, vilket dock är något mer än för media. 63 procent tycker att de svenska partierna bara bryr sig om folks röster, inte folkets åsikter. De svenska politikerna har mycket att jobba med för att få dagens unga att tro på dem.
77 procent läser tidningen
De svenska 14-åringarna tänker rösta, men de är inte särskilt intresserade av politik och samhällsfrågor, en fjärdedel säger att de är helt ointresserade av politiska frågor. Miljöfrågorna är mer än hälften av ungdomarna intresserade av.
De unga hänger däremot med i vad som händer, 77 procent läser tidningen för att ta reda på vad som händer i och utanför Sverige. Det verkar alltså som om det finns ett vilande intresse, men troligen är det så att de partierna och deras företrädare pratar om andra frågor än de som är viktiga för ungdomarna. I undersökningen har ungdomars kunskaper om samhälle och politiska system undersökts. Kunskaperna bland de svenska ungdomarna ligger över medelvärdet, men är långt efter både Finland och Danmark. Även tonåringarna i Sydkorea och Taiwan har bättre kunskaper än de svenska ungdomarna.
Kunskaperna om samhällsfrågor följer tätt på föräldrarnas utbildning. Ungdomarna med högutbildade föräldrar har bättre kunskaper och är mer medvetna om samhällsfrågor. Skolans uppgift är att kompensera för den sociala bakgrunden, men här misslyckas skolan. Skillnaderna består under hela skolgången, vilket också betygsresultaten som Lärarnas Riksförbund presenterade i början av juli visar.
Föräldrarna spelar roll
En anledning är att föräldrar och samhälle gärna lämnar över allt mer ansvar till skolan. Det kan tyckas motsägelsefullt, men ju mindre föräldrarna sköter av uppfostran och fostran, desto svårare har skolan att hinna med alla sina uppgifter.
Skolan ska fokusera på sitt demokratiska uppdrag och sitt kunskapsuppdrag, men när allt fler barn saknar den grundläggande förståelsen och fostran är det svårt för skolan att bygga vidare. Barn och ungdomar får inte de fördjupade kunskaperna och diskussionerna i klassrummet och på rasterna uteblir ofta.
Om skolan ska ta hela ansvaret för alla barns hela fostran och kunskapsinhämtningen även på grundläggande nivå, kräver det inte bara mer pengar, fler lärare utan också fler skoltimmar. Hemmet måste ta hand om uppfostran och en del av den demokratiska fostran.
Skolan ska däremot inte svika de barn som inte har de möjligheter att få med sig en bra grund hemifrån, skolan ska kompensera, men inte ta över alla föräldrars ansvar.
För de svenska ungdomarna är det självklart att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara med och styra landet. Nästan alla ungdomar tycker också att kvinnor och män ska ha samma lön om de gör samma jobb. När det är dagens 14-åringar som är chefer, politiker och fackföreningsledare kan vi alltså förvänta oss att löneskillnaderna mellan kvinnor och män försvinner.
Fler unga i politiken
De politiska partierna måste vända sig även till de som ännu inte har rösträttsålder inne. Det är i unga år som intresset och värderingarna grundläggs. Ungdomsförbunden har en viktig uppgift i att kanalisera engagemanget och se till att det finns en plats för alla unga som vill ha inflytande, för de är många.
Intresse och kunskaper brister, men vikten av demokrati är fastförankrad hos 14-åringarna. Det gäller att få de unga att vilja erövra demokratin.