Bryt upp blocktänkandet!
Bryt upp det gamla blocktänkandet! Den skarpa rågången mellan "liberala" och "socialistiska" partier är verklighetsfrämmande, tycker Wera Svensson.
Foto: Yvonne Åsell / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så skrev Lars Lundström i förra veckan, här på ledarsidan. I ett nötskal sammanfattar han den gamla motiveringen för en kommunistisk revolution. När "proletariatets diktatur" tar över all egendom, då blir det en rättvis fördelning. Då behövs inga kupongklippande aktieägare. Arbetarna får sin rättmätiga del av vinsten.
Jämlikhet kräver förtryck
Kommunismen, ett av de stora politiska tankesystem som utvecklades av filosofer under 1700- och 1800-talen. Jag tänker vidare på liberalismen, konservatismen, nazismen. 1900-talet blev det århundrade när alla dessa skulle prövas i stor skala. Vi som har passerat gränsen år 2000, vi har facit.
Socialismen/kommunismens stora idé är "jämlikhet". Ingen människa skall förtrycka en annan. Vi är alla födda lika, med samma rättigheter. Problemet är bara att människor har så oerhört olika förutsättningar.
Jämlikhet förutsätter betydande förtryck och kontroll. De starka måste förhindras att sticka upp och ta för sig. Vilket har lett till ekonomisk stagnation och allmän fattigdom. Snart får väl de sista kommunistiska staterna ge upp.
Liberalismen bygger på "frihet". Varje människas rätt att fritt utveckla sina möjligheter. Det låter också mycket bra. USA har mycket längre än Sovjet varit det stora idealet. Dit vill alla. Men visst vacklar hjälten på lerfötter.
Klasskillnaderna är enorma. 40 miljoner medborgare i detta rika land saknar helt sjukförsäkring. Budgetunderskottet, priset för att behålla stormaktsstatusen, växer med för oss gigantiska siffror. När faller det korthuset?
Nazismen är inte värd många ord. En sjuk hjärnas fantasi. Ändå genomfördes den i Tyskland med mycket större folklig entusiasm än den kommunistiska revolutionen i Ryssland. Ett helt folk lyftes under 1930-talet ur depression och elände till styrka och självförtroende. Och sen gick alltihop så totalt fel.
De stora idéerna har prövats
Det kan tyckas som att alla de stora samhällsidéerna har prövats, och befunnits för lätta. Ingen av dem har kunnat ge det goda samhälle för alla sina medborgare som vi ändå alla önskar. Fast det är väl bra också?
Historien har inte tagit slut. Det finns all anledning att spänna sina krafter för att skapa nya modeller. När det nu inte går att få nya människor. De fortsätter att vara lika svaga, lika starka, lika själviska och lika oegennyttiga.
Jag skulle vilja dra ut dessa tankar så här: Bryt upp det gamla blocktänkandet! Den skarpa rågången mellan "liberala" och "socialistiska" partier är verklighetsfrämmande. Folk som röstar borgerligt är lika angelägna om social jämlikhet som socialister. Socialdemokrater vet numera att ett brett aktieägande främjar företagsamheten och välståndet.
Det skaver i blocken
När nu valkampanjen börjar, blir det allt tydligare, att det skaver i båda "allianserna". Centern mår illa av att tvingas acceptera mer kärnkraft. Och hur tänker nu socialdemokraterna ställa sig till lagstiftning om överskottsmål i statsbudgeten? Göran Persson införde det målet, men vänstern är starkt emot. Bara som ett exempel.