Alla dessa bloggare
Sverige har visserligen inte världens bästa försvar, men ser man till försvarsbloggarna ser det genast bättre ut. Detta lilla land har en uppsjö av kvalificerade försvarsbloggar som uppdateras med en anmärkningsvärd frekvens. Därmed, anser Byrån, torde också situationen i det svenska försvaret vara utredd. Ett försvar där de anställda har tid att blogga dagarna i ända har för lite resurser.
Moderata försvarsinfluenser
Moderaterna slår sig nu stolt för bröstet och förkunnar att Försvaret får den upprustning det så väl behöver. Byrån undrar försynt hur det kan komma sig att det ska behövas rustas upp så hårt efter åtta års borgerligt styre, men ibland får man glad för det lilla.
Byrån väntar bara på att partiet ska förklara att det hela i själva verket har varit en mycket slug plan för att få Försvaret i bästa möjliga form. Precis som med amerikanska Navy Seals helvetesveckor där rekryterna pressas till max kan tanken ha varit att bryta ned försvaret fullständigt för att sedan bygga upp det igen, starkare än någonsin. Första halvan är ju praktiskt taget avklarad.
Grön försvarscocktail
Rysslands aggressiva förhållningssätt till andra länder har fått de flesta partier att nyktra till något i försvarsfrågan. Det gäller dock inte Miljöpartiet, eller för den delen Vänsterpartiet. De håller krampaktigt fast vid vad som närmast kan kallas en nolltolerans mot Försvarsmakten.
Att Vänstern och Jonas Sjöstedt har ett särskilt förhållande till Moskva torde väl inte längre förvåna. Vad som lockar de gröna så är svårare att förstå, senare års kraftiga vänstergir till trots. Möjligen ser de utsläppsmässiga stordriftsfördelar under ryskt förmyndarskap? Byrån tar klivet in bakom bardisken och häller upp en grön försvarscocktail: lika delar maskrosvin och vodka.
Röda fanors magi
Socialdemokraternas statsministerkandidat Stefan Löfvens förtroendesiffror ökar stadigt. I de senaste mätningarna är han nästan uppe i Fredrik Reinfeldts nivåer. Det är imponerande. Byrån misstänker dock att siffrorna är en aning missvisande.
Löfven har visserligen insett att det kommer att skrämma väljare att före ett val tala om att man ska regera med två galna småpartier och vad man ska göra. Av detta verkar han dock ha dragit slutsatsen att det inte skrämmer väljarna att tala om att man kommer att regera med två galna småpartier men inte vill berätta vad man ska göra. Det är i sanning en imponerande nivå på förhoppningarna, men förtroendeingivande – inte särskilt.