Budgeten för 2006 ledde till skarp ideologisk debatt

Politik2005-12-02 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Budgeten för nästa år ger utgångspunkt för den mest ideologiska debatt som fullmäktige har under året. Linjerna blir ganska klara.
Både majoritet och opposition visar vilket vägval man gör. Det måste vara bra för väljarna som nästa år skall ge förnyat förtroende.
Socialdemokraterna tillsammans med vänstern och miljöpartiet har valt att höja skatten för 2006 med 50 öre.
Den andra sidan, som nu kallar sig Alliansen, lägger fram en budget utan skattehöjning. Faktiskt har båda sidor mycket goda argument.
Lyssna bara på kommunalrådet Brittis Benzler: Det finns gott om pengar i det här landet. Det måste vara rätt att använda mer av dem till vård, skola och omsorg än till ännu mer prylkonsumtion.
Men då säger oppositionsrådet Eva Nypelius: Kommunalskatten är ett trubbigt instrument för omfördelning. Eftersom det är samma procent för alla drabbar den låg- och medelinkomsttagare hårdast. De som redan har svag ekonomi får det ännu sämre.

Lägga ner skolor?
Brittis: Jag har ansvar för skolan. Det är mycket tufft för barn- och utbildningsnämnden att klara skolplanen.
Nu kommer de stora årsklasserna till gymnasieskolan, och de är betydligt dyrare än grundskoleelever. Ingen av de borgerliga ledamöterna i nämnden har velat lägga ner någon skola, till exempel.
Eva: Men vi vill ju just ha fler barn i skolan, fler invånare på Gotland. Nu får vi återigen bland de högsta skattesatserna i landet. Det avskräcker från inflyttning.
Folk som har fritidshus här låter bli att skriva sig på Gotland, för att skatten är så hög. Nu kommer ju också kraftiga ökningar av fastighetsskatten. Om fler flyttar hit och betalar skatt här har vi råd med den kommunala servicen.
Brittis: Ni klagar nu, men om ni får förtroendet att sköta kommunen efter nästa val, kommer ni knappast att sänka skatten. Då finner ni nog, att pengarna behövs.
För rättvisans skull vore det bättre med ökade statsbidrag än med högre kommunal skatt. Den statliga skatten tas mest ut från dem med goda inkomster.

Borgerligt misslyckande
Där kan kommunalrådet Jan Lundgren inskjuta, att det kommer mer pengar från staten. Men då pekar moderaten Göran Örtbrandt på att högre kommunalskatt minskar folks vilja att betala kyrkoavgift - pengar som behövs för att bevara våra kyrkor, vårt kulturarv. Statsbidragen räcker inte för det.
Kommunalrådet Björn Janssons social- och omsorgsnämnd har stått för stora underskott under perioden. En direkt följd av borgarnas misslyckade försök med beställar- och utförarnämnder! Då rusade kostnaderna iväg. Först nu börjar nämnden få grepp på det.
Alla nämndordförande vittnar om att när nämnden diskuterar sitt budgetförslag kommer inga krav från borgerliga ledamöter om mindre verksamhet.
Tvärtom föreslår man ofta ökade utgifter, som när nu oppositionen i fullmäktige yrkade på fortsatt gratis besök hos distriktssköterskan. Visst är det bra, men det kostar.
Kommunalrådet Åke Svensson har nog den svåraste sitsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har alltid stora underskott. Det var likadant på moderaten Lena Celions tid. Nu finns ett besparingsbeting på sju och en halv miljon. Därtill borde man klara att ha ett överskott på två procent. Det betyder 18 miljoner.
Är det då möjligt att dessutom avstå från de miljoner som skattehöjningen ger? Kom med realistiska förslag på vad vi kan skära bort i sjukvården!
Lars Thomsson (c) är den som tar ett djupare grepp: Ni måste se på hela verksamheten! Ni vänjer folk vid en viss service, det är mycket svårt att sen dra ner på den.
Men kostnaderna fortsätter att stiga, vad gör ni nästa gång? En skattehöjning till? Detta är den tredje sen vänstern tog makten 1994.

Har mest förtroende för
Kommunalrådet Sonja Landin tycks instämma i detta. Hon pekar på att vi slutat med osthyveln, små nedskärningar här och var.
Fullmäktige har beslutat om strukturbesparing i hela verksamheten på 128 miljoner kronor. 34 miljoner återstår ännu att ta hem. Så skattehöjningen behövs.
Vi vanliga fullmäktigeledamöter sitter i samma knipa som alla gotlänningar som nästa år skall rösta igen. Vi voterar för dem som vi har mest förtroende för.