Dags att granska moraliska alibin
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Under sÄdana förutsÀttningar, nÀr givandet som sÄdant hÄlls sÄ heligt att ingen fÄr ifrÄgasÀtta verksamheten, Àr det mÄhÀnda inte mÀrkligt att alla pengar inte riktigt anvÀnds sÄ effektivt som det Àr tÀnkt. Det Àr en grundsanning i de flesta politiska sammanhang, men bistÄndsverksamheten har aldrig drabbats av ett sÄdant kritiskt ljus.
FörrÀn nu. Boken Det svenska bistÄndsberoendet, som slÀpps i dagarna, handlar just om detta, och med tanke pÄ bistÄndets sakrala status i svenskt debatt lÀr begrepp som det bistÄndsindustriella komplexet fÄ mÄnga att reagera och ta till okvÀdningsord. Men det handlar om 30 miljarder bara i Är, sÄ nog bör det granskas alltid.
Författaren, ekonomen och journalisten Per Krause, som sjÀlv bott i Tanzania i flera Är, vÀnder blicken mot Sverige och stÀller den ofina frÄgan hur mÄnga i Sverige som försörjs av bistÄndet. Det visar sig att det Àr vÀldigt mÄnga. Den bild som framtrÀder Àr just den av en industri.
Krause uppskattar de svenskar som har ett ekonomiskt intresse av ett högt bistÄnd till 10 000. Det Àr Sida:s personal, UD-avdelningar, och Àven sÄdana institutioner som Röda korset och andra bistÄndsorgan. Alla dessa har ett gemensamt ekonomiskt intresse av att upprÀtthÄlla förestÀllningen av att alla som ifrÄgasÀtter enprocentmÄlet eller det nuvarande sÀttet att bedriva bistÄnd Àr skurkaktiga och egoistiska.
Denna sorts kategorisering har redan fÄtt företrÀdare för till exempel Diakonia att gÄ till attack mot Krause.
Det kan tyckas cyniskt att utnÀmna sÄ mÄnga mÀnniskor till rena intresseaktörer inom omrÄdet. Och sÄ Àr det naturligtvis inte. MÄnga av de inblandade Àr sÀkert genuina idealister. Men det gÄr ÀndÄ inte att komma ifrÄn att de Àr mÀnniskor som alla andra. Och mÀnniskor fungerar sÄ, att de försvarar till sista blodsdroppen den verksamhet pÄ vilken deras levebröd beror. Oavsett om det Àr rationellt eller inte.
Och sedan, icke att förglömma, finns inom det av Krause blottade komplexet, en grupp som svÄrligen kan göra ansprÄk pÄ idealism, och det Àr de företrÀdare för exportbolag, pr-konsulter och lobbyister som alla tjÀnar pengar pÄ Sveriges dÄliga samvete. NÄgon som Àr förvÄnad över att Àven sÄdana göds med bistÄndspengar? Det skall man inte vara. Varhelst i samhÀllet det finns stora pengar i omlopp finns konsulterna med. Och 30 miljarder Àr stora pengar.
Krause utmanar sÄledes mÀktiga intressen . Men det gör bara hans poÀng Àn mer angelÀgen; att vi mÄste börja granska det svenska bistÄndet kritiskt och inte bara slentrianmÀssigt anvÀnda det som ett moraliskt alibi för att kunna sova gott om natten.