Dags att ifrågasätta de korporativa kartellerna
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var några av de sammanlagt tolv punkter i den rapport som Alliansens ungdomsförbund presenterade på sitt seminarium på onsdagen. Rapporten “En generation som behövs" var enligt Muf:s Niklas Wykman den första i sitt slag som ungdomsförbunden gemensamt kommit fram till.
- Det tog bara tre minuter att komma överens, meddelade en glad Muf ordförande.
Kanske kan den borgerliga splittring som ständigt lurat kring hörnet nu dödförklaras en gång för alla.
Just frågan om liv och död var annars något som rapportens kommentator, Ratios arbetsmarknadsforskare Henrik Lindberg, tog upp sitt anförande. Det faktum att arbetslösheten inte bara påverkar unga människors plånböcker utan också ungas fysiska och psykiska hälsa och därmed i förlängningen livslängden är något som sällan nämns i debatten.
Att prata om att ungas arbetslöshet inte skulle vara nåt problem som vissa debattörer gjort är således djupt cyniskt.
Det som också skymtade fram i Lindbergs berättelse var hur särintressena (eller de korporativa kartellerna som Lindberg benämner dem) helt kommit att dominera den svenska arbetsmarknaden.
Eftersom den svenska modellen stipulerar att det är arbetsmarknadens parter som ska göra upp om spelreglerna så har de svenska politikerna trätt i bakgrunden. Visst kan det för ett borgerligt öra låta bättre med avtal än med statlig lagstiftning och historiskt sett, under 50- och 60- talen, har ett sådant system levererat i form av låg arbetslöshet och hög sysselsättning.
Men på dagens arbetsmarknad är det just kollektivavtalsbildningen som lett till att vi fått ett situation med insiders (de äldre som redan är inne på arbetsmarknaden) och outsiders (unga som står utanför densamma). Både facket och arbetsgivarsidan slår här vakt om insiders intressen medan outsiders nästan helt saknar support.
Det finns få om ens någon Allianspolitiker
(möjligen med undantag av Maud Olofsson) som vågat adressera problemet och faktiskt tala klarspråk: Om vi ska kunna få bukt med ungdomsarbetslösheten måste vi ta i tu med de korporativa kartellerna på arbetsmarknaden.