Dags att nagelfara manikyrerade betyg
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Om vi inte kan ändra vårt resultat kommer vi inte att ha några elever. Om du ringer vid midsommar ska du se att det är helt andra siffror!
Budskapet till lärarna i rektorsområdet är glasklart. Den som sätter låga betyg nästa vår kan vänta sig att rektor vill ha en god förklaring. I bästa fall vinnlägger sig lärarna om att se till att det inte finns några skäl att sätta låga betyg. I sämsta fall höjs betygsnivån alldeles oavsett det faktiska resultatet.
Det behövs nationella prov som också rättas centralt för att man skall kunna jämföra olika skolor på ett mer rättvist sätt. Då minskar också risken för att betygssättningen används till att höja skolans anseende, när den borde användas till att berätta för eleverna om vilken kunskapsnivå de faktiskt har uppnått.
Sedan är naturligtvis inte elever sinsemellan utbytbara "lärandeenheter". De är individer med olika bakgrund och olika fallenhet och intresse för studier. Vissa skolor har därför svårare än andra att uppnå målen.
Vikten av verkliga kunskaper underströk också utbildningsminister Lars Leijonborg på Dagens Nyheters debattsida i går. Regeringen skall ändra i tillträdesreglerna för högskolan så att kunskaper i språk och basämnena svenska, engelska och matematik värderas högre. Man blir faktiskt mörkrädd av att höra att betyg i ämnen som "Manikyr", "Skoterkörkort" och "Vinkunskap" i dag kan värderas lika högt som ett C-språk. Hur mycket behöver man plugga för ett högt betyg i Manikyr? Och vad säger det betyget om ens förutsättningar för högre studier? Mycket riktigt visar statistiken också att de som tagit dessa hobbyartade ämnen klarar sig dåligt på högskolan. Men visst är det ändå frestande för många att ta en genväg till höga betyg.
Taktikstuderande har alltid funnits. På min tid valde taktikerna att undvika den treåriga naturvetenskapliga linjen, för att i stället kanske satsa på den tvååriga sociala linjen. Men mitt intryck är ändå att taktikstuderandet brett ut sig, vilket bekräftas av att betydligt färre läser B- och C-språk i dag än tidigare, samtidigt som gymnasieskolorna faktiskt flörtar med eleverna genom att erbjuda alltfler lättviktarkurser.
Leijonborg och regeringen ändrar antagningen genom att dela ut meritpoäng hit och dit för den sorts studier som bedöms vara väsentligt för framgång på högskolan. Det är en metod. Jag skulle gärna se att universitet och högskolor fick ännu större frihet att forma sina egna antagningskriterier så att de får göra bedömningen av vilka studenter som de tror har störst möjlighet att ta till sig utbildningen.