Den första Helsingforskonventionen om Östersjöns miljö kom redan 1974, den andra antogs 1992 och en aktionsplan (BSAP) 2007. Alla länder runt Östersjön står bakom konventionen som har ett sekretariat i Helsingfors. Det är ofta det man menar när man använder förkortningen HELCOM. Sekretariatet har stort kunnande och koppling till makthavarna runt Östersjön men saknar beslutsbefogenhet och sanktionsmöjligheter.
Inom EU:s Östersjöstrategi som antogs 2009 var miljön en prioriterad fråga. Klokt nog använde EU-kommissionen HELCOMs underlag i strategin. Det borde ha betytt snabbare genomslag och lättare förankringsprocess. Därför är det lätt att bli frustrerad över att det går så långsamt. Och värst utsatt är Egentliga Östersjön, alltså precis det vattenområde som omger Gotland. Här blir miljöstatusen år 2050, även med de åtgärder som HELCOM föreslår i sin åtgärdsplan, inte bra men betydligt bättre än utan åtgärder.
Det internationella forskarnätverket Baltic-STERN har beräknat kostnaderna för att minska övergödningen och genomföra BSAP. Havs- och vattenmyndigheten har i en nyligen offentliggjort rapport (2013:4) redovisat resultatet. Kostnaden bedöms bli 21-26 miljarder årligen.
Den goda nyheten är att betalningsviljan för nödvändiga åtgärder bland de boende i länderna runt Östersjön är god och särskilt hög hos svenskar.
Vad ett sådant mått står för är svårt att värdera. Om viljan kvarstår när det kommer till faktiskt betalning i någon form och inte bara är ett uttryck för en åsikt vid ett intervjutillfälle finns här en väg till finansiering av åtgärderna.
Enligt BalticSTERNs analys får man bäst effekt mot övergödningen av åtgärder vid reningsverk, minskad användning av gödsel, fosforfällor inom jordbruket, förbud mot fosfater i rengöringsmedel, samt våtmarker för att minska kväveläckaget till havet.
Alltså samma typ av åtgärder som vi på ett lokalt plan känner igen inom projektet Rädda Burgsviken. Det kan bli en bra modell för andra områden runt Östersjön.
Utöver övergödning finns andra miljöproblem, som överfiske, miljögifter och marint avfall, oljeutsläpp och invasiva arter. Klimatförändringarna har desutom lett till att temperaturen i ytvattnen höjts med 0,7 °C under 1900-talet.
Östersjön är ett av de värst förorenade vattnen på jordklotet och är samtidigt omgivet av några av världens rikaste länder. Om inte vi klarar att ta hand om vårt omgivande vatten, vem ska då göra det?