Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Amerikanerna är tuffa. Nu skärper man reglerna för vad lobbyisterna får hålla på med. Nu får politiker inte ta emot vare sig mat, resor eller gåvor från lobbyister. De konsulter som bryter mot förbudet riskerar böter på 1,4 miljoner kronor och fängelse i upp till fem år. Svenskar är inte så tuffa. Amerika är pr-konsulternas förlovade land, men Sverige har också, sett till sin befolkningsstorlek, en mycket väl utvecklad pr-industri. Ändå är vårt regelverk för denna bransch märkligt outvecklad. I Washington är varje lobbyist registrerad som just lobbyist. Det skall vara uppenbart för både politiker och allmänhet vad denne är ute i för ärenden och vilka möjligheter och begränsningar denne har att påverka de politiska skeendena. I Sverige finns inget motsvarande system.Snarare tvärtom. Svenska pr-konsulter är gärna lite vad som helst vid sidan av sitt egentliga värv. De är filmare, skribenter, soffpratare, deltar i samhällsdebatten om det ena och det andra. Utan att deras lojaliteter mot kunderna - eller vilka kunderna ens är - redovisas. I USA har man också regler för när en avgången politiker får bli lobbyist, vilket ofta händer. Det finns en lagstadgad karantänstid för att hindra att högstbjudande företag kommer åt inofficiell information denne har om branschförutsättningarna. I Sverige finns inget motsvarande. Se bara på Göran Persson, som till och med får ha kvar sitt tjänsterum i riksdagen trots att han är i tjänst hos en av våra större lobbyfirmor. Det är hög tid att de svenska reglerna skärps. Att så ännu inte skett beror sannolikt på en föreställning om att fenomenet inte skulle vara särskilt utbrett hos oss, att det är något som bara berör Washington och Bryssel. Men det är en naiv tro. Svenskt samhällsliv är genomsyrat av lobbying, och att det inte är allmänt uppfattat kanske beror just på att vi saknar sådant som obligatorisk registrering. En sådan bör inrättas som ett första steg. Det är en självklarhet i andra länder och borde vara så även här. Därefter bör man komma överens om den tid som måste få förflyta innan en politiker får "gå över" till näringslivet.Vad gäller bjudresor och presenter har vi redan strikta regler. Istället bör vi vara uppmärksamma mot den andra sidan av lobbyismen som heter påtryckning. Det är en fråga som är intimt förknippad med frågan om personval: Ju mer direkt demokratiskt ansvar en riksdagsman har, desto känsligare blir denne inför påtryckargruppers protester. Ett faktum som skapat stora problem för styret i USA.Lobbyismen är en demokratifråga vi inte längre kan skjuta ifrån oss. Det är dags att vi också börjar tuffa till oss.
