Professorn och miljödebattören Johan Rockström arbetar oförtröttligt med att lägga fakta på bordet.
Fakta som visar att klimatet är på väg att förändras, att den biologiska mångfalden hotas, att haven fiskas ut, att natur och ekosystem omvandlas till städer. Allt detta i en förfärande takt. Senast lägger han fram dessa oroväckande fakta i en intervju i Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur.
Johan Rockström har i någon mån tagit över den roll Anders Wijkman haft under många år att vara varningsklocka, att påminna om begränsade naturresurser, att påminna om den balansgång mänskligheten går på naturens smala egg.
Vad är välståndet värt?
Det paradoxala är att all denna skövling av naturliga resurser sker för att nå välstånd. Då kan man fråga sig vad välstånd är? Om det välstånd vi ser i vår del av världen, som vi vant oss vid och som vi tar som självklart, ja om det sker till priset av häftig exploatering av känsliga ekosystem och ändliga naturresurser – vad är då välståndet värt?
Vilka konsekvenser får det för framtidens barn och barnbarn? Människan har befolkat jorden under långliga tider och ska väl göra så under långliga tider framöver, eller?
Välståndet är skört om det inte delas med andra – i vår närhet och i världen. Människan har ett ansvar nu och framöver. Därför finns FN och EU och allehanda institutioner för att korrigera och vägleda. Därför finns politiker som har fått vårt mandat att ta ansvar för nutid och framtid.
Varför görs så lite när klara fakta finns på bordet? Att människan har svårt att göra uppoffringar, kanske. Att hoten ligger i framtiden, då är det lätt att blunda i nutid. Att problemen är globala och därmed inte berör här och nu. Mänskligheten tar risker som inte kan fortsätta.
Planetens fakturor
Planeten börjar skicka fakturor som blir allt dyrare och svårare att betala. Politikerna blir alltmer insnärjda i en samhällslogik där en ohållbar exploatering av naturen är en del av välfärdsmodellen.
Slutsatsen blir att några måste börja visa mod – de stora ekonomiernas politiska ledare måste våga gå före, våga se in i framtiden, våga ta de obekväma besluten som inger framtidshopp.
Alternativet är en värld med livsmedelskriser, vattenbrist, extrem torka, översvämningar, minskad biologisk mångfald. När kommer insikten? När kommer modet att agera?
Den knivskarpa debattören Katrine Kielos riktar sig i Aftonbladets söndagsledare till den socialdemokratiska ledningen i vårt eget land och ställer några relevanta frågor: Var finns socialdemokratin i miljöfrågorna? Har socialdemokratin någon utrikespolitik?
Bekymmersamt
Vi vet svaret och det är bekymmersamt. Det är också ett underkännande av väljarna som innerst inne oroas för miljöns utsatthet och som oroas över orättvisor i världen. Väljarna måste tas på allvar. Annars måste vi börja lyssna till barnen som är klarsynta. Vuxenvärlden måste bli smartare än en femteklassare, apropå ett populärt TV-program.
Hela vuxenvärlden måste börja visa mod inför framtiden.