En framtida kryssningskaj i Visby känns inte längre som en utopi. För att inte äventyra välfärden har regionens ledning letat alternativa finansieringslösningar och funnit en möjlighet i CMP, Copenhagen Malmö Port, ett svensk-danskt företag, ägt av Köpenhamns stad och hamn, Malmö stad och till en knapp fjärdedel av privata investerare.
En gemensam avsiktsförklaring om samarbete har gjorts och i går presenterades upplägget vid ett välbesökt frukostmöte hos Region Gotland. På nyhetsplats kan du läsa mer om mötet.
Där var tongångarna överlag positiva. Medan kryssningspassagerarna blivit fyra gånger så många på Östersjön är Gotlands andel ungefär lika stor som vid 2000-talets början.
Nästan vartannat fartyg som kommer hit ligger dessutom på redden med färre landstigningar som följd. Samtidigt är vårt läge det bäst tänkbara mellan attraktiva storstäder som Sankt Petersburg, Helsingfors, Stockholm och Tallin.
Det är ingen tvekan om att vi kan öka antalet besök och därmed intäkter och arbetstillfällen med en kryssningskaj. Säsongen sträcker sig från april till oktober. Kanske finns en julsäsong också.
Med väl gjorda utflyktsprogram kan landsbygden få del av kakan även om vi måste inse att det är Visby som är huvudattraktionen. Om tidplanen, som tillförordnade regiondirektören Per Lindskog föredrog, håller och ett bindande avtal skrivs i år kan bygget börja 2015 och stå klart 2018.
Det finns så klart orosmoln även på den här himlen. Inga investeringar är riskfria. Svaveldirektivet och andra miljöinsatser ökar kortsiktigt kostnaderna i branschen men har inte hindrat aktörerna att planera för fortsatt och utökad verksamhet. Marknaden förväntas uppenbarligen inte vara mer priskänslig än att den klarar det. Med en stor och erfaren samarbetspartner bör också möjligheterna att möta de svårigheterna öka.
Den största risken finns kanske här på ön. Risken för politisk strid verkar ändå minimal, enigheten är stor i den här frågan. Förhoppningsvis är den lika stor bland företagen.
Jag har skrivit det förut och gör det gärna igen: Kryssningskajen kan bli det verkliga eldprovet på om turismsamarbetet på Gotland fungerar. Med i snitt 1640 passagerare ombord kräver varje fartyg som lägger till gemensamma ansträngningar för att klara logistik och utbud.
Som regionstyrelsens ordförande Åke Svensson betonade i går får kajen inte ta resurser från välfärden. Med avtalsbunden långsiktig intäktsfinansiering är en annan lösning inom räckhåll.
Efter Säveskolan, äldreboendet i Katthammarsvik och idrottshallen är det läge att ta sig an frågan om kryssningskaj.